Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNICKRERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(snickerera 1923. snickrera 1886 osv.)
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) snickrera; jfr d. snedkerere; bildat direkt till SNICKARE l. ombildning av SNICKRA; med avs. på förhållandet till SNICKRA jfr bl. a. BOJKOTTERA: BOJKOTTA, FINGRERA: FINGRA]
(i Finl.) snickra. Fiskarfar snickrerar sjelf / dernere uppå strand, / vid splitternya båten just / han lägger sista hand. FinT 1886, 1: 375. Den blinde .. har lärt sig att fläta en korgstol, att binda borstar, att snickrera, att stämma instrument, att spela. NPress. 1899, nr 150, s. 2. (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 22 (1958).

 

Spalt S 8088 band 28, 1980

Webbansvarig