Publicerad 1980   Lämna synpunkter
SNORUM snω3rum2, äv.40, interj.
Etymologi
[liksom dan. o. eng. snorum sannol. av t. schnorum, av ovisst urspr.]
1) i ramsan snipp snapp snorum (hej bassalorum), se SNIPP, interj.
2) [utvidgad anv. av 1] kortsp. utrop som spelare av kortspelet snipp snapp snorum (se SNIPP, interj.) gör vid tredje utspelet (sedan förhand först lagt ut ett kort) o. första resp. andra utspel (under utropen snipp! (se SNIPP, interj.) resp. snapp! (se SNAPP, interj. I 3)) därefter gjorts. Den som sagt Snorum, alltså den som lagt det fjärde kortet, får spela ut ett nytt kort. Werner o. Sandgren Kortox. 14 (1949).
3) [jfr 1, 2] i uttr. snipp snapp snorum, i substantivisk anv., om kortspel, se SNIPP, interj.

 

Spalt S 8195 band 28, 1980

Webbansvarig