Publicerad 1981 Lämna synpunkter SNÄLLA snäl3a2, sbst.1, f. l. r.; best. -an; pl. -or. Etymologi [sv. dial. (Bohusl., Smål.) snälla, ormslå, vessla; sannol. dels regelbunden dial.-form av SNÄRLA, dels ombildning av d. o. med anslutning till SNÄLL] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) vessla; jfr SNÄLL 1 a γ. Beskow Greta 48 (1901). Spalt S 8324 band 28, 1981 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se