Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SOCIALISATION sωs1ialis1aʃω4n l. sos1-, äv. sω1s- l. så1s-, äv. -atʃ-, r.; best. -en.
Etymologi
[av eng. socialization; jfr t. sozialisation; till lat. socialis (se SOCIAL) l. till socialize resp. sozialisieren (se SOCIALISERA)]
sociol. om den anpassning av en individ l. individerna till de inom samhället gällande mönstren för vanor, färdigheter, värderingar, attityder o. d., som sker gm kontakter med andra människor; i sht om sådan anpassning hos barn (t. ex. gm skolväsendet); jfr SOCIAL 1, SOCIALISERA 1. Ahlberg Lindesmith o. Strauss 10 (1952). Social kontroll och socialisation. Rig 1962, s. 140. HT 1977, s. 40.
Ssg (sociol.): SOCIALISATIONS-PROCESS. jfr process, sbst.1 5. Ahlberg Lindesmith o. Strauss 10 (1952). Socialisationsprocessen under de tidigaste levnadsåren. SvD(A) 1959, nr 264, s. 4.

 

Spalt S 8484 band 28, 1981

Webbansvarig