| Publicerad 1981 | Lämna synpunkter |
SOCKRA sok3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) strö socker på l. i (ngt) l. beströ (ngt) med socker l. blanda (ngt) med socker; kandera (se d. o. 2); äv.: ge sockersmak (se särsk. a); äv. abs. l. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. på l. i; äv. i uttr. sockra (ngt) med (så l. så beskaffat) socker. Sockra på l. i gröten. Sockra i kaffet. Sockra med strösocker. Sockrad mat, sockrat vin, sockrade frukter. Sedan skal hon (dvs. pajen) suckras och sättias i Vgnen. Salé 160 (1664). Se där dansar Flickan, / I sin rosenröda Koft och Kiol; / .. Med Solfjädren hon bröstet fläktar, / Niger djupt, och med armen fäktar, / .. Såckrar Våflor, ock dricker Nectar, / Under Pukors larm. Bellman (BellmS) 1: 216 (c. 1773, 1790). Aprikoserne .. beströs med .. socker samt lemnas en dag, då omvändas de och sockras på andra sidan samt få fullkomligt torka. Almström KemTekn. 2: 255 (1845). För mycket saltad, sockrad och kryddad mat blir för mången oätbar. Langlet Husm. 89 (1883). (Chokladformar) fyllas med fin sockrad choklad samt läggas .. att stelna. Grafström Kond. 80 (1892). Socker betraktas (av Linné) som ett nytt påfund, vars bruk de sista åren så hastigt tilltagit, att knappt någon bondkäring finnes, som icke sockrar på maten. Fåhræus LäkH 2: 356 (1946). Elving hällde upp mera kaffe, sockrade och rörde. Cedell Manöv. 192 (1965). — jfr BE-, FÖR-, GENOM-, IN-, ÖVER-SOCKRA o. O-SOCKRAD. — särsk.
a) om ämne o. d.: ge (ngt) sockersmak; äv. abs. Det sockrande ämnet i stensötans rot är .. af en alldeles annan natur (än i lakritsroten). Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 227.
b) i utvidgad anv., i fråga om smaksättning av mat o. d. med ämne som (mer l. mindre) liknar l. smakar som socker. Jag sockrade en afton med arsenik ett glas mandelmjölk, som min Farbror skulle dricka. Bremer FamH 2: 89 (1831). De få (vandrare), som jag .. träffade (på morgonpromenaden) .. sågo ut som om de sockrat sitt morgonkaffe med stryknin och voro betydligt blåbleka i synen. Hedenstierna Kaleid. 89 (1884). Tidigt på morgonen inbars till mig det mest välsmakande starka kaffe, sockradt med honung. Dahlgren Jephson 31 (1891).
c) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., särsk.: göra (mera) behaglig o. tilltalande l. sockersöt (se d. o. 2), förljuva l. förmildra l. försköna l. översläta o. d.; i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. äv.: inställsam l. lismande l. len l. sockersöt o. d. Medh mitt namn Jesu, skolen j krydda idhra bön, specka oc suckra. PErici Musæus 1: 98 b (1582). Värdinnan såckrade talet, / Och med största behag oss alla tilhopa bemötte. Nicander GSann. 140 (1767). Man sockrade straffet med ispädda belöningar. Geijer I. 6: 132 (1839). En blid vind, sockrad med snöflingor, begynte blåsa öfver isfältet. Topelius Vint. I. 1: 199 (1859, 1880). Ni kan aldrig tro hvad menskorna darra när de få en räkning i sin hand — jag skall (som hotellägare) salta notorna och ni skall sockra på dem med ert vackraste leende. Strindberg Julie 36 (1888). Ekholm NorrfL 120 (1920; i p. pf., om röst). Dessa angrepp (från vänsterhåll) mot de fosterländska krafterna i Finland sockrades dessutom med nya ekonomiska erbjudanden, avsedda att stödja folkdemokraterna i valen. LD 1958, nr 157, s. 13. — särsk.
α) i bild, i uttr. sockra pillerna åt ngn, framföra till ngn obehagliga påminnelser l. förebråelser o. d. i en mild form. Klint (1906). Auerbach (1913).
β) (numera bl. tillf.) i p. pf., i kraftuttryck. För skock sju tusan sockrade dj-r, till hvem har du då friat? Almqvist TreFr. 3: 164 (1843).
2) i fråga om kristallisering av socker.
b) refl. l. (numera nästan bl. i ssgn FÖR-SOCKRA) i pass. övergående i deponentiell anv. l. intr.: avsätta socker l. förvandlas l. bli till socker l. bli sockrig l. utsippra socker o. d.; äv.: kristallisera (se d. o. 1). Saften, sylten, sirapen sockrar sig. Trozelius Rosensten 257 (1752; om sirap). Då syltet blifvit för mycket inkokadt (händer det), att det sockrar sig, d. v. s. att sockret utkristalliseras och öfverkläder frukten med en kornig skorpa, eller ock blir hela syltet grynigt. Almström KemTekn. 2: 261 (1845). Det socker som under kokningen .. fastnar kring kastrullens kanter borttages försiktigt ..; göres ej detta, dör sockret som det heter på sockerbagarespråk, eller med andra ord, det sockrar sig Högstedt KokB 573 (1920). (Honung) såväl som sylter och torra sydfrukter bliva ofta korniga på grund av att druvsockret småningom kristalliserar (honungen sockrar sig). Bolin OrgKem. 144 (1925). — jfr UR-SOCKRA.
c) i p. pf. l. ss. vbalsbst.
α) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som sockrat sig l. kristalliserat. Vatten hemtas ofta af bien, dels för att släcka egen törst och dels för att dermed uppblanda fodervällingen och smälta sockrad honung. Dahm Biet 47 (1878).
β) ss. vbalsbst. -ing, om handlingen att sockra sig l. kristallisera. Honungens behandling under kanderingen (sockringen). Upsala(A) 1925, nr 232, s. 6.
SOCKRA ÖVER10 40. till 1: överdraga l. beströ (ngt) med socker; i sht bildl., särsk.: förmildra l. släta över (ngt) o. d.; äv. abs. Må then Bewågne Läsaren ingalunda låta intaga sig af the lahma Skähl som Ol. Borrichius til Paracelsi förswar anförer, kunnandes man granneliga märkja, huru såsom Borrichius såkrar öfwer altsammans, at gjöra thenna obehageliga Såppa, så mycket smakeligare. Block Progn. 66 (1708). (T.) Ueberzuckern .. (sv.) sockra öfwer, draga öfwer med socker. Möller 2: 1146 (1785). CVAStrandberg 4: 157 (1857; abs.). Margarethe skyndade att sockra över sitt yttrande. Hedberg Prins 379 (1936). särsk. (†) opers., i det bildl. uttr. det har sockrat över vägen med snö, vägen är ”överpudrad” med snö. Meurman (1847).
Spalt S 8562 band 28, 1981