| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SORTI sorti4, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er.
1) om förhållandet l. handlingen att bege sig bort från l. lämna ett rum l. en plats o. dyl. l., allmännare, lämna en sysselsättning l. en tjänst o. d.; äv. dels i fråga om djur, dels om förhållandet att ngt försvinner (från en plats) o. d.; ofta i uttr. göra sin sorti (jfr 2); numera oftast uppfattat ss. oeg. anv. av 2. Göra en effektfull (lyckad, snöplig) sorti. BrinkmArch. 2: 137 (1674: giöra sin sortie; i fråga om att bege sig bort från en plats). I själfva verket gör adeln såsom maktägande och politiskt stånd sin sortie under Gustaf III:s regering. Levertin 10: 126 (1904). Gör inte någon slags högtidlig sortie i dag (säger Virginie till sin syster). Wägner Silv. 222 (1924); jfr 2. Råttornas sortie när skeppet sjunker. Hagberg VärldB 93 (1927). Många fina tavlor (som visat sig vara förfalskade) få nu en snöplig sorti ur hemmet. SvD(B) 1943, nr 17, s. 7. (Den nyblivne landshövdingen Gunnar Heléns) sorti från den rikspolitiska scenen. DN(A) 1964, nr 324, s. 2. — särsk. bildl., i fråga om att dö; äv. i fråga om att ngt sakligt kasseras l. kommer ur modet o. d. (Ekonomiska bekymmer m. m. förmådde den danske visdiktaren Rantzau att gm självmord) göra sin sortie ur en värld, för hvilken han kände sig främmande. GHT 1897, nr 94 A, s. 2. Nu stod armbindeln (som infördes vid G III:s statskupp 1772) inför sin sortie. Quennerstedt Torneå 2: 177 (1903). Wallensteins definitiva sorti genom mordet i Eger. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 509 (1962).
2) teat. om förhållandet l. handlingen att en skådespelare lämnar scenen, utträde; i sht om effektfullt l. dramatiskt sådant utträde (med effektfull osv. replik) l. med tanke på att utträdet är en viktig komponent i pjäs o. d. Göra (sin) sorti (jfr 1). Kellgren (SVS) 5: 303 (1790). Den som .. i orätt tid på scenen inträder eller sin entrée eller sortie försummar .. böte från en half till en hel månads lön. ReglKTheat. 1834, s. 19. Ofelia blef jämte Orleanska jungfrun (Emelie Högqvists) .. största triumf inom det högre skådespelet, och vid sin sista sorti hyllades hon af långvariga applåder. Personne SvTeat. 7: 100 (1925). Entréer och sortier, de förnämsta dynamiska punkterna i alla yttre sceniska förlopp. Peterson-Berger Musik 257 (1934).
3) (förr) i kortspelet reversy, konkret (jfr 4), om vart o. ett av de låga korten. Sortier, kallas de smärste korten i spelet, af hvarje färg, hvarigenom man är säker, at sjelf komma utur .. Spelet. Palmstierna Reversy 7 (1749). HbiblSällsk. 1: 172 (1838).
4) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om utfall gjort från belägrad fästning (genom utfallsport); äv. konkret (jfr 3), om fästningsport bestående av inskärning i fästningsvall. En Sorti är minst 10 till 12 fot bred, då verket skall med kanon bestyckas. Sturtzenbecher (1805). WoJ (1891; om utfall). 2NF (1917; om fästningsport). — särsk. bildl., om i ord formulerat angrepp l. utfall. Kellgren (SVS) 6: 259 (1790). Debatten om Frölichs förslag att utgifva en .. tidning gaf Horn (m. fl.) .. anledningar till .. häftiga sortier emot publiciteten. Liljecrona RiksdKul. 78 (1840).
(1, 2) -REPLIK. replik (se d. o. 2, 3) som (är av det slag som) kännetecknar en (effektfull l. dramatisk) sorti. Strindberg Fagerv. 194 (1902). —
Spalt S 8966 band 29, 1982