| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOTTIS soti4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (numera nästan bl. i vitter stil) om egenskapen att vara dum l. enfaldig l. galen, dumhet l. enfald l. galenskap; äv. (o. numera bl.) konkretare, om ngt som är uttryck för nämnda egenskap, i sht om dumt l. enfaldigt l. plumpt yttrande i tal l. skrift l. dum osv. handling (särsk. liktydigt med: ”groda” l. plattityd l. ”tramp i klaveret” o. d.); stundom äv. i utvidgad anv., dels om medvetet grovt l. oförskämt l. kränkande l. hånfullt yttrande (särsk. liktydigt med: otidighet, stundom äv.: (grov) pik l. sarkasm), dels utan (direkt) nedsättande bibet., om stolligt l. toklustigt yttrande. HH XXXIV. 2: 133 (c. 1715). Fåfängans trogna syster är Sottisen. Leopold 3: 447 (1795, 1816). Jag kan tåla dumheter hos en dum menniska, jag är nöjd med medelmåttan hos den, som anspråkslös är, men jag vill slippa se sottiser i stora författares skrifter. Svedelius Lif 157 (1887). Du pratar sottiser, söta Kurt! Bååth-Holmberg Sekl. 1: 11 (1897). (Han talade om) fröknarna Charlotte och Jacquette, hvilka den fulingen på sitt vanliga ordvrängar-manér kallar ”Kallott och Kaskett”. Hans humör är dock så oförbrännerligt godt att man måste skratta åt hans sottiser. Engelke Prästg. 60 (1905). I dag ta sig arbetsgivarne för att utan avvaktan av förhandlingarnas utgång sätta ned lönen. Det skall vara Centrala arbetsgivarförbundet och dess ordförande den dumme byggmästare Magnusson, som kan begå en slik sottise. Hamilton Dagb. 1: 25 (1911). Herr Ekmans sottiser mot statsrådet Lübeck finner Östgöten .., som i övrigt ställer sig utanför talarens uppgörelse med högern, helt enkelt ovärdiga. SvD(A) 1929, nr 198, s. 4. Alla sottiser du ger ifrån dig om dina medarbetare. Arnér Verkl. 202 (1965).
2) (numera knappast br.) = SOTTI. Satiriska farcer af rentaf burlesk art .. kallade man Sottiser, det vill .. säga narrspel. Atterbom PoesH 4: 156 (1848). Farserna (i Frankrike på 1400-talet) voro maskeradupptåg med inlagda satiriska sånger; sottiserna (namnet av en i stycket genom en narr, ”sot”, förkroppsligad dåraktighet) hade allegorisk form. SvLittH 1: 165 (1918).
Spalt S 9012 band 29, 1982