| Publicerad 1982 | Lämna synpunkter |
SOUL s͡åω4l l. med genuint engelskt uttal, r.; best (tillf.) -en.
i sht mus.
1) om (de i USA boende) svarta människornas (i deras sätt att leva l. vara, särsk. framföra musik, inneboende) själ (se SJÄL, sbst.1 6); äv. i utvidgad anv., konkret(are), om ngt vari denna själ ger sig till känna, särsk. dels om det speciella sätt (l. därav resulterande sound) varpå svarta musiker l. sångare framför (soul)musik, dels om den speciella känsla som därvid inläggs i musiken o. förmedlas till åhörarna; äv. i uttr. svart soul. I allt vad Daniel Berrigan skrivit, i hans dikter, hans predikningar och hans böcker, kan man förnimma de svartas soul som förenar sig med evangeliets Gudsrike. DN 18/8 1971, s. 16. Du kommer inte att få ut nåt som är bra av det där pianot förrän du får in lite svart soul i det. Strandberg Hunter Soul 47 (1971). Jag tycker det är löjligt att be och allt sånt där, men den här musiken (dvs. en psalm) har verkligen soul. Därs. 67. ”Vad kallar du det soundet för, chefen?” frågade den andre (av inspelningsteknikerna). ”Det är inte riktigt pop och inte riktigt blues. Det är nästan något religiöst över det.” Fess gav svaret. ”Soul.” Därs. 199. Soul fanns i Ulysses skratt .. och i mammas gråt och pastor Mamies predikningar, det fanns med när mrs Jackson dansade och när Randolph log. Det var att lägga ner sin själ, hela sin själ, i allting man gjorde. Därs.
2) i oeg. anv. av 1, om de vita människornas själ (se SJÄL, sbst.1 6) i den mån denna liknar l. erinrar om soul (i bet. 1); äv. om sätt att framföra musik l. känsla vari denna själ ger sig till känna; äv. i uttr. vit soul. ”Jag tycker att det (dvs. första satsen av Beethovens Månskenssonat som Lou spelat på piano) lät som nån jäkla begravning”, sa Joella. Men Fess hade kommit fram till dem. ”Det är fint, Lou. Det har soul”, sa han .. Men han la till: ”Fast det är vit soul.” Strandberg Hunter Soul 47 (1971).
3) [åtminstone delvis elliptiskt för SOUL-MUSIK] om (instrumental- l. sångstycke(n) representerande) soulmusik; äv. om musikform l. -stil representerad av denna musik. Aretha Franklin .. sjunger soul och kommer kanske till Berns i maj — om hon inte är för dyr. DN 21/4 1968, Söndagsbil. s. 4. Soul bet(yder) eg. musikstilen gospel. 2SohlmanMusiklex. 5: 94 (1979). Soul .. (dvs.) en svart amerikansk (jazz-)musikform med tung rytm o. stark känsla. BonnierSvOrdb. (1980).
(1, (2,) 3) -GRUPP. i sht mus. (svart) musikgrupp som har l. kännetecknas av soul l. framför soulmusik. Strandberg Hunter Soul Omsl. 3 (1971: soul-gruppen, sg. best.; om grupp av svarta). —
(1) -MAT. [efter amerik.-eng. soul food] om mat(rätt) som är (l. uppfattas ss.) ett speciellt uttryck för svart soul. DN 16/9 1971, s. 35 (: soul-mat). —
(1 (,2)) -MUSIK. [efter amerik.-eng. soul music] i sht mus. musik som har l. kännetecknas av soul; i sht inskränktare o. speciellare, om ett slags (av svarta musiker i USA omkr. 1955 introducerad o. 1969 ss. genre etablerad) av stark känsla o. intensivt samspel mellan artist(er) o. publik präglad (form av) populärmusik, som har sina rötter i gospelmusik (dvs. en i slutet av 1800-talet i USA framvuxen kristet religiös svart musikform som förmedlar evangeliets budskap gm hymnliknande melodier l. gm sånger i snabbt tempo med växelsång mellan predikant o. församling) o. i rythm-and-blues (utgörande en i amerikansk stadsmiljö uppkommen sammansmältning mellan blues (dvs. en i USA i början av 1900-talet ur starkt känslofull (ofta om (tragiska) personliga erfarenheter handlande) svart sång i kombination med europeisk harmonik utvecklad musikform) o. jazzmusik). Expressen 11/6 1968, s. 27. —
(1, (2,) 3) -POP. [senare leden av (amerik.-)eng. pop, av pop i pop music, populärmusik, pop singer, sångare av populärmusik, m. fl., kortform för popular, adj. (se popular-)] i sht mus. (vit) populärmusik som har l. kännetecknas av soul l. som tagit intryck av soulmusiken. DN 30/11 1970, s. 19 (: soul-pop).
Spalt S 9015 band 29, 1982