| Publicerad 1983 | Lämna synpunkter |
SPARSAM spa3rsam2, adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
1) som är återhållsam med utgifter l. icke använder mer i hushållet o. dyl. l. av viss förbrukningsartikel o. d. än vad som är (absolut) nödvändigt, som sparar (se SPARA, v. 6), ekonomisk; stundom äv. närmande sig bet.: snål; stundom äv.: som (är återhållsam med utgifter l. i förbrukningen o.) lägger på hög l. samlar i förråd, som sparar (se SPARA, v. 4 (o. 6)), äv. något oeg., om bin; jfr SPARLIG 2, SPARSAMLIG. Helsingius Ff 2 a (1587). En sparsammer är medh ringa förnögdh. Schroderus Comenius 851 (1639). (Snotra sade:) min fader heter Skapnartungr; ty han är så niugg och sparsam, at han giter icke see, at nogot förminskes. Verelius Gothr. 7 (1664; isl. orig.: han er sua gloggr um kost vorn ad han mà ey sia ad þuerri). När man .. har giordt all möjeligh flijt, och delt allmogen emellan, hvadh man har skrapat ihop (av föda), måste allmogen leffva det sparsamesta man kan. 2Saml. 13: 25 (1687); jfr 2 d slutet. De sparsamma bi’n sin idoghet öfva. Adlerbeth Buc. 53 (1807). Den eljest sparsamme Carl den elfte skydde hvarken kostnader eller möda för att fullkomna rikets militieverk. Oscar II V. 2: 34 (1861, 1892). Vi kunde nog tänka oss att flytta till Stockholm, men då fick vi vara förfärligt sparsamma och ha det mycket enklare än vi någonsin har varit vana vid. Boye Ast. 203 (1931). — jfr O-SPARSAM. — särsk.
a) i uttr. sparsam med, äv. om, i sht förr äv. på ngt. Konungen var väl sparsam på penningar. HH 20: 312 (c. 1640). Sparsam om pengar. Serenius (1741). War ej .. för sparsam på smöret, så at saucen blifwer för mager. Warg 87 (1755). Gammal och ensam var hon, ängslig om sina fula grejor, sparsam med ljuset, sparsam med allting. Gustaf-Janson ÖvOnd. 14 (1957); jfr 2.
b) i överförd anv. om hushållning, levnadssätt o. d.: som präglas av l. avser återhållsamhet med utgifter osv.; äv. närmande sig bet.: enkel l. torftig. Ett kosteligit gästebudh .. har heederliga rätter .. Heemmåltijden äre måtteligare, och sparsammare. Schroderus Comenius 565 (1639). PH 8: 7142 (1766; om levnad). At samla et penningeförråd var vid en sparsam hushållning för forntidens Regenter möjligt. LBÄ 5—6: 53 (1797). Helst i måttlighetens krets, / Sök ditt sällskap finna; / .. Tarflig boning, sparsamt bord, / Mors och döttrars snällhet, / .. Göra lifvets sällhet. Leopold 2: 215 (1815). Tack vare sitt sparsamma levnadssätt kunde Anders Hallenberg lämna efter sig en liten förmögenhet. Ahnlund i 3SAH LXV. 2: 24 (1955).
c) ss. adv.: på ett sparsamt sätt (se b), ekonomiskt. Wijdhare så schal och Kånstmästaren, spaarsampdt medh Lädret omgåå. BlBergshV 19: 226 (i handl. fr. 1660). Skattebonde må nyttja sin enskilta skog til hustarf och salu; doch thet så sparsamt, at skogen ej utödes. BB 10: 8 (Lag 1734). Fröding Guit. 78 (1891).
2) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. Uti de ringare wärken måste den samma (det är skönheten) intet vara för öfverflödig och uti de större intet för sparsam. Josephson Tessin 2: 23 (i handl. fr. c. 1695). Hvarföre har Naturen emot människan varit så sparsam? Lantingshausen Young 2: 10 (1790). — särsk.
a) om person, betecknande att ngn är återhållsam med ngt l. i användande av ngt l. betecknande att ngn i ringa utsträckning använder ngt; i sht dels i uttr. sparsam med, äv. om l. på ngt, dels i uttr. sparsam med (förr äv. till) att göra ngt, i sht förr äv. sparsam i ngt, sparsam med att göra ngt (se ovan). Sparsam med beröm. Man hafver för ögonen mångestädes, huru näppe och sparsamme på ordh våre Chrönikeskrifvare varit hafva. LPetri Kr. 38 (1559). Sylvius Mornay 530 (1674: til at). Hwem är nu sparsam, att öfwa Öfwerflödighet i Mat och Drick? Fernander Theatr. 359 (1695). Din bror Carl Fredrick är effter wahnligheten sparsam i skrifvande. ÅgerupArk. Brev 20/6 1754. Jag (har) varit sparsam på citater. Palmblad Palæst. VI (1823). Sparsam på tid och pengar, tvekade han dock aldrig att offra bägge delarna, då en fattig människa var i behof. Lundin StockhMinn. 1: 298 (1904); jfr 1 a. Med främmande ord av fransk härstamning är Tegnér på det hela taget sparsam. Mjöberg Stilstud. 260 (1911). Den ordningen, som nu är lag, som allvarligt ålägger oss / att vara sparsamma med att slås. Andersson Amér 23 (1918). — särsk. [åtm. delvis eg. kortform för uttr. sparsam med orden] (†) utan förb. med prep.-uttr.: aktsam om orden l. försiktig med vad man säger; tillknäppt l. fåmäld. Wid det tilfälle påminte ock Rector at in futura Synodo prästerskapet måtte tilhållas at wara sparsama och cauti i sit tahl med Politicis. HärnösDP 1695, s. 498. Jag hälsade honom tillbörligt; men han wiste ej, huru mycket han borde göra igen, blef således mycket sparsam och förbehållen. Hwalström SpecPaid. 33 (1773).
b) (numera föga br.) om natur l. bok l. dyl., i uttr. vara sparsam på ngt, som i ringa utsträckning innehåller l. bjuder på ngt o. d.; jfr c (slutet). Det är mer än besynnerligt, at .. (de), som regera, ofta begå den ena dårskapen .. efter den andra, för at befästa sig i sin makt, (de) .. föregifwa dock .. at det sker til Fäderneslandets bästa. De borde besinna at naturen icke är så sparsam på tänkande människor, at (osv.). Ullman Frök. 6 (1780). Sina historiska undersökningar anstälde han .. mindre bland böcker, än bland menniskor; ty de förre äro jemmerligen sparsamme på hans favoritämnen. Sjöberg Irwing RvW I (1827).
c) om sak (jfr b): som förekommer i ringa utsträckning l. med ringa frekvens (äv. liktydigt med: gles); sällsynt; knappt l. njuggt (se NJUGG, adj. 2) tilltagen. VDAkt. 1689, nr 1304 (om kyrkogång). Wallquist EcclSaml. 1—4: 218 (1763; om antal). Denna årstid är watnet sparsamt i ortens skogar. Ödmann MPark 347 (1800). Mor .. rörde i grytan, som hängde på sin krok öfver en sparsam eld. Palmstjerna Snapph. 3: 56 (1831). På stadens utmark vexte ingenting annat än ett sparsamt gräs. Wetterbergh Selln. 157 (1853). Insekter voro .. anmärkningsvärdt sparsamma, ehuru af vissa fjärilar talrika individer sågos. Andersson Verldsoms. 2: 23 (1854). Att taga vara på den sparsamma skönhet som kunde finnas, det var enda vägen att skapa ny. Hallström Sparfv. 196 (1903). Hedberg Räkn. 7 (1932; om trafik). Sparrisalg. .. Vid bohuskusten ..; sparsam, på vissa ställen allmän. Ursing SvVäxt. Krypt. 478 (1949). Dialogen (i A. Sands Trollkarlens lärling) bär en arkaiserande prägel, men effekten är nådd med mycket sparsamma medel. SvLittTidskr. 1960, s. 24. — särsk. i det opers. uttr. det är sparsamt med l. om ngt, det är ont om l. tunnsått med ngt; jfr b. Kor och getter och får var det sparsamt om på den tiden (dvs. den stora ofredens tid). VL 1901, nr 34, s. 3. Det var .. sparsamt med lyktor. Hallström Händ. 7 (1927). — särsk. i uttr. leva sparsamt, leva ekonomiskt l. förstå att begränsa utgifterna l. kunna hålla på slanten l. slantarna o. d. Ehrenadler Tel. 795 (1723). Harlock (1944).
d) ss. adv.: föga; måttligt, återhållsamt; sällsynt; njuggt (se NJUGG, adj. 2) l. snålt (se SNÅL 3 e), torftigt. Sparsamt förekommande. Sparsamt tilltagen. Rummet var sparsamt möblerat. AOxenstierna 8: 610 (1633). Skattebonde må nyttja sin enskilta skog til hustarf och salu; doch thet så sparsamt, at skogen ej utödes. BB 10: 8 (Lag 1734). Franzén kunde .. (under sin studietid) endast sparsamt syssla med poetisk verksamhet, ty examensläsningen tog hans tid strängt i anspråk. Wirsén i 3SAH 2: 166 (1887). Besinnen detta: den som sår sparsamt, han skall ock skörda sparsamt; men den som sår rikligt, han skall ock skörda riklig välsignelse. 2Kor. 9: 6 (Bib. 1917). Han .. är en synnerligen skötsam ung man. Han dricker sparsamt. Hellström Malmros 134 (1931). Fria har jag gjort mycket sparsamt i mina dar. Faktiskt bara två gånger. Gustaf-Janson Myl. 202 (1965).
1) till 1: egenskapen l. förhållandet att vara sparsam. Sparsamhet är en dygd. Iakttaga sträng sparsamhet (med ngt). Helsingius Ff 2 a (1587). Sparsamheet är een stoor skatt. Celsius Ordspr. 3: 320 (1711). Kronans krut skal med behörig sparsamhet handteras, och ej onödigt wis bortskiutas, eller förslösas. PH 6: 3752 (1755). Girighet är icke sparsamhet. Ödmann StrFörs. 1: 492 (1800). Här och där i landet lär det förekomma näringsställen, där man av sparsamhet och egennytta fortfarande serverar något som en gång kallades surrogat på kaffe. Zetterström Dag 137 (1946).
2) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (motsv. sparsam 2); särsk.: måttfullhet, återhållsamhet; sparsam utsträckning l. användning l. förekomst. Schmedeman Just. 394 (1664). Strafftidens förkortning må beviljas med yttersta sparsamhet. Oscar I Straff 137 (1840). Framställningens karakter bestämmes just af motsatsen emellan sparsamhet på ord och rikedomen på innehåll. Svedelius i 2SAH 40: 544 (1865). Smyckena (på bilderna) hade säkert också vunnit på större sparsamhet vid utfyllandet av de tämligen stora uppslagssidorna. Form 1951, s. 185. Kanske har både (G. O. Adelborgs) .. produktions sparsamhet och dess utpräglade, på ett sätt nästan kuriösa .. egendomlighet sin rot i en psykisk disposition. BonnierLM 1954, s. 738. jfr O-SPARSAMHET.
-gardin. (numera föga br.) om (förr använd) enkel gardin som sattes närmast fönstret för att skydda de egentliga gardinerna mot solljuset. Dagen 1898, nr 284, s. 2.
-institut. Sammanträde med Internationella sparsamhetsinstitutets permanenta kommitté. SvD(A) 1938, nr 168, s. 5.
-lag. till sparsamhet 2: i sparsamhet bestående l. av sparsamhet präglad lag (se lag, sbst.1 5). Wulf Köppen 2: 160 (1799). Af alla Metaphysiska .. eller Cosmologiska Satser, innefattade i en Mathematisk Formel, har ingen väckt så mycken upmärksamhet, som den af Maupertuis föreslagna Grundsatsen af minsta Verkningen .., äfven känd under namn af Naturens Sparsamhets Lag. Nordmark PVetA 1808, s. 18; möjl. icke ssg. NF 5: 3 (1881).
-skäl. jfr skäl, sbst.4 13, 14. Av sparsamhetsskäl. Schulthess (1885). Bergman i 3SAH LV. 1: 178 (1944).
-synpunkt. synpunkt som gäller sparsamhet; särsk. i uttr. från l. ur sparsamhetssynpunkt. NerAlleh. 1896, nr 20, s. 2 (: ur). KansliH 1: 345 (1935: från).
-vän, m.//ig. person som har varmt intresse för l. ivrar för sparsamhet (o. arbetar för dess främjande), vän av sparsamhet. LdVBl. 1887, nr 10, s. 2.
-vänlig. som har varmt intresse för l. ivrar för l. kännetecknas av sparsamhet. Sparsamhetsvänlig politik. Budkaflen 1886, nr 32, s. 1.
SPARSAMLIG, se d. o.
Spalt S 9205 band 29, 1983