| Publicerad 1983 | Lämna synpunkter |
SPECIES spe4sies, r. l. f. (BtHforsH 2: 16 (1763) osv.) l. n. (Linné Gothl. 181 (1745; i bet. 3) osv.); i best. anv. utan slutart.; pl. = (G1R 28: 473 (1558) osv.); äv. (i sg. numera bl. i bet. 2 men där allenarådande) SPECIE spe4sie, r. l. f. (RARP 7: 148 (1660) osv.) ((†) n. DA 1771, nr 3, s. 2, Lindfors (1824)).
Anm. 1:o I ä. språk användes det lat. uttr. species facti, om sammanfattande, skriftlig framställning av fakta i en (rätts)-sak: Jemte Rättegångs och andra ofwannämde Handlingar, skal det ock stå hwar och en part fritt, som hafwer någon sak, eller något annat des rättighet rörande mål .. til at deröfwer låta trycka en berättelse eller så kallad Species facti, med de dertil hörande Handlingar, som han för sig nödigt pröfwar. PH 10: 293 (1774). 3NF (1933). 2:o specie ss. oblik form förekommer stundom i det lat. uttr. in specie (jfr 3:o), i synnerhet, särskilt, särdeles: Finne Wij (dvs. K. XI) Osz .. föranlåtne .. at förbiuda .. alt .. Myntz utförsel, thet ware sig ifrån hwad ort eller Siöhamner, thet hälst wara må; blifwandes här in specie upnämt Carlscrona, medan föregifwes at therifrån fram för annorstädes berörde oloflige utförsel skal practiceras. Schmedeman Just. 984 (1686). Ekbohrn (1904). 3:o specie ss. oblik form förekommer i det lat. uttr. in specie (jfr 2:o), i fråga om (penningsumma l. värde i) riksdaler m. m.: i speciemynt; utom i skildring av ä. förh. förekommer uttr. numera nästan bl. i bet.: klingande mynt l. kontant: Hallenberg Hist. 3: 316 (i handl. fr. 1617). Här (dvs. i Elbing) sällies .. (spannmålen) à 80 rikzdaller in specie, huarföre I icke förhasta eder med selliandet. AOxenstierna 4: 537 (1629). In specie .. (dvs.) i klingande mynt, kontant. Ekbohrn (1904). 4:o I sht i ä. tid användes det lat. uttr. quattuor species, de fyra räknesätten: Palmquist Räkn. 12 (1750). Mitt råd .. är att du inöfvar Constance i Quatuor species i enkla hela tal. Almqvist AmH 1: 47 (1840). 3NF 16:340 (1932).
1) (specie) [(ytterst) av lat. specie i uttr. in specie (se anm. 2:o ovan)] (†) särskilt, särdeles. Välplägade med hel- och halfparter, så att jag ej heller var specie nykter, föll det mig in (osv.). Tersmeden Mem. 4: 69 (c. 1790).
2) (numera bl. specie) [(ytterst) av lat. specie i uttr. in specie (se anm. 3:o ovan)] (i) speciemynt; in specie (se anm. 3:o ovan).
a) i uttr. i specie, i speciemynt, in specie. Af sin gufar Krutmejjer har han fåt 1 dukat i spesie. Fatab. 1911, s. 82 (c. 1765). Den Bref-porto, som i Hamburg förskiutes .. (bör) här wid undfåendet .. ärsättas uti samma mynt-sort, som den af Cronan derstädes måste utbetalas, eller för hwarje Skilling Hamburger Courant, Twå öre Swenskt Silf:mynt i Specie. PH 8: 7622 (1767). Geijer I. 7: 226 (1837).
b) ss. förled i ssgr: (i) speciemynt, specie (se c).
c) ss. efterställd bestämning till substantiv: (i) speciemynt, in specie (se anm. 3:o ovan); äv. i substantivisk (icke attributiv) anv.: specieriksdaler (l. annat speciemynt); äv. koll.: belopp i specieriksdaler (l. annat speciemynt). RP 1: 174 (1629). Så som jag dessa dagar igenom een oförmodelig lycka vunnit dessa 50 duccater spetzie så kan jag dem aldrig bettere sacrifiera än i dätt jag dem min dygdiga Engell till marknan förärar. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 114 (1696). Af 2 skålpund myntsilfwer slås 25 hela silfwerriksdaler eller specier. Berlin Lrb. 129 (1852). Specie, (dvs.) i klingande mynt. Dalin (1854). Specie. Om ett visst myntslag: i silfver. KonvLex. (1864). Rydqvist StatsekonBetr. 35 (1865; koll.). I Kristiania .. voro vi och hörde Ole Bull, som gaf koncert på teatern, till hvilken hvarje billett kostade 1 1/2 Species. Svanberg RedLefn. 329 (1882). Kulturen 1959, s. 120. — jfr BANKO-, SILVER-SPECIE.
3) (numera bl. species) art l. slag; exemplar o. d.
a) (i fackspr., i sht log. o. naturv.) beteckning för grundenheten vid vetenskaplig, systematisk klassifikation: art (se d. o. 8 a (α)) (motsatt: genus (se d. o. 3)); äv. allmännare. (K. X G.) hafwer hållit för sin Kongl. digniteet förklenligit .. och för een specie af twångh och pånödgande att låta sigh föreskrifwa hwad man .. giöra måtte (osv.). RARP 7: 148 (1660). När iag (vid subtraktion) intet kan afdraga det understående Rumetz Numer från den öfre, så tagar iagh ett af den föregående Specie, och (osv.). Rålamb 4: 40 (1690). Ett högre begrepp kallas Slägte (genus), ett lägre åter, Art (species). Tuderus Kiesewetter Log. 30 (1806). Mohs’ system gillar jag ej, men det är säkert utfört med consequence och ovanligt skarp förmåga att bestämma kristallformen och hvad som är mineralogisk species, egenskaper som i min tanke i alla fall gifver det ett högt värde. NNordenskiöld (1827) hos Berzelius Brev 11: 93. Förnuftet är här (dvs. i thomismen) icke längre en förmåga att intuitivt se statiska och permanenta realiteter utan opererar med abstraktioner, som hos det sensibelt givna utskilja de gemensamma element, som skola bilda genera och species. SvTeolKv. 1937, s. 41. — jfr BERGARTS-, CITRAT-SPECIES. — särsk. biol. betecknande en från andra grupper ur fortplantningssynpunkt isolerad grupp av till byggnad o. livsfunktioner likartade individer som kan fortplanta sig o. få fruktsam avkomma; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. Rudbeck Bref 54 (1670). När man vunnit mera färdighet (i ornitologi), bör man af fogelns utseende kunna bedömma till hvilken ordning, slägte och species den hörer, endast af beskrifningen. Ström SvFogl. 8 (1839). Lidande är också förenligt med naturligt urval, som .. blott sträfvar att göra hvarje species så välrustadt som möjligt i kampen för tillvaron. Quennerstedt Agnost. 17 (1888). (Skansen såg från utsiktstornet ut) som en vildskog mestadels upptagen af berglärkans i polisens naturaliesamling icke okända species. Carlsson HelaSthm 110 (1911). Där andra livsformer slocknat, under trycket av utifrån fientliga naturkrafter, gräver människan, offer för sin egen energi, hela sitt species grav? Frosterus Jord. 33 (1930). 2SvUppslB (1953).
b) (i vissa kretsar, i sht skämts.) exemplar, specimen (se d. o. 2); äv. (jfr a): typ av företeelse. Imedlertid som desze både ord (dvs. skicklighet o. trohet) hafwa en ganska allmän och widsträckt bemärkelse; måste wi nu något nogare undersöka de species, som de samme uti sig innefatta. Rydén Pontoppidan 66 (1766). Ett mänskligt species, som icke kan ta på sig sin klänning själf, borde inte vara värd rösträtt. Engström Glasög. 162 (1911). Jag omhändertogs av en familj, för vilken nöjeslivet i dess mera syndiga gestaltning — och dit räknades både teatrar och restauranger — var ett okänt och förkastligt species. Fogelqvist Minn. 75 (1930). Lewenhaupt MinnV 153 (1936).
4) [eg. specialanv. av 3] språkv. grammatisk kategori omfattande bestämd, obestämd o. artikellös form hos substantivet l. substantivfrasen; äv. om var o. en av dessa former. Inom hufvudkategorien species kan man .. urskilja trenne specialkategorier. Noreen VS 5: 76 (1904). Thorell SvGr. 29 (1973).
5) (numera föga br.) om vart o. ett av de fyra räknesätten; särsk. i pl.; jfr anm. 4:o sp. 9271. Fyra åtskillighe slags Räkningar hwilke man Species nämpna pläger. Aurelius B 4 a (1614). Divisio äskar thet samma, som the förre species. AJGothus ThesArithm. 66 (1621). ÖoL (1852).
6) (i formen species) jur. koll.: vid rättslig transaktion individuellt bestämda saker; äv. i utvidgad anv., om (slag av) saker som vanligtvis bestäms individuellt vid rättsliga transaktioner; företrädesvis i ssgrna SPECIES-GODS, -KÖP o. -SAK. SvUppslB (1935).
7) (species l. specier, pl.) (numera bl. farm.) om blandning (numera företrädesvis bestående av skurna l. krossade växtdroger) för beredning av läkemedel (numera bl. infusioner l. dekokter); jfr KRYDDA, sbst. 5. (Det är) like som man ville sätije miölkedeijerne på Häringe .. till att ransake udi appoteckett, um thär gode krydder och species tilstädis ähre. G1R 28: 473 (1558). Zucker och honigh sudit vthi Siöblome watn, til thes thet bliffuer seegt eller tiocht, och .. kaldt, så blanda ther til (nämnda) Species itt halfft lodh j sender, och bruka thet som (sömnmedel). BOlavi 9 a (1578). Sielfva den projecterade Medicinal- eller Apothekare-taxan funno R(idderskapet) o(ch) A(deln) onödigt at låta upläsa, emedan de deruti upförde mångfaldige speciers pris och värde är en vettenskap, som R. o. A:ns ledamöter är obekant. 2RARP 11: 318 (1739). Med species förstås i medicinen vissa slags kryddor, som äro ämnade till beredning af infusion (thé), dekokt, torra eller våta omslag, gurgelvatten eller bad. Ekbohrn (1868). 2SvUppslB (1953). — jfr DESMANS-, GURGEL-, HYACINTEN-, SANDEL-SPECIES.
-DALER. (specie- 1788 osv. species- 1879—1926) om daler (se d. o. I 1) i speciemynt; äv. (motsv. daler I 2) om utländskt speciemynt. GT 1788, nr 48, s. 1 (i pl., om spanska mynt). Cederschiöld Folksägn. 53 (1932). —
-DUKAT. (specie- 1663—1933 (om ä. förh.). species- 1880—1926) om dukat i speciemynt. Stiernflycht HuushAnn. Specif. 2/6 1663. —
-KAROLIN. om karolin (se karolin, sbst.1) i speciemynt. Plåtar, hwilka .. äro för Obeqwämligheten at föra med sig, blefne om satte till Specie Caroliner, och äro ber:de Caroliner brukte wordne .. till Kongl. Maÿ:tz Resa. HovförtärSthm 1724, s. 329; se anm. ovan. 2BorgP 7: 167 (1741). —
-KÖP, se B. —
-MYNT. (specie- 1671 osv. species- 1879—1926) i sht koll.: präglat (o. ursprungligen för utrikeshandel avsett) stort, fullödigt o. fullvärdigt, gångbart svenskt l. utländskt (silver- l. guld-)mynt (i sht riksdaler); äv. om värdet hos sådant mynt; äv. om vart o. ett av (l. sammanfattande om) de (jämförelsevis värdebeständiga) mynt i olika valörer (t. ex. riksdaler o. skilling) som ingick i det myntsystem varpå penningväsendet i Sv. i värdehänseende ytterst var grundat; motsatt: banko (se d. o. II 1) o. riksgäldsmynt. Landsm. XVII. 1: 59 (1671). Thet miszbruk måtte förekommas, som förnimmes förelöpa, i ty at en eller annan utlähnar och gifwer penningar uti en hel annan Mynte-Sort, och theremot låter förskrifwa sig betalningen uti Rikzdaler eller annat specie Mynt. Schmedeman Just. 852 (1683). Ju längre de Romare komo in i Tyskland, ju mera lärde folket sig at bruka Specie-Mynt. Berch PVetA 1753, s. 4. Kongl. Myntet och Banken afräkna alt specie Mynt uti posar til 500 Riksdaler och 500 Ducater hwardera. Zettersten AnmMynt 38 (1768). Sverige kunde alldrig få mera Speciemynt, än det redan ägde. Blix SvFinance 74 (1797). Från utskottsmedlemmarnas egen krets kom (vid Gävle riksdag 1792) ett välsett förslag, att viss del av bevillningen skulle utgå i bankosedlar eller speciemynt. SvRiksd. 7: 123 (1932). HT 1953, s. 113. jfr silver-speciemynt.
-tavla. (†) om uppställning l. tabell över förhållandet mellan speciemynt å ena sidan o. omyntat guld o. silver å den andra m. m. Zettersten AnmMynt Tab. 2 (1770). —
-RIKSDALER. riksdaler specie (se riksdaler 1 a o. b β α’); äv. i utvidgad anv., om sådan riksdaler ss. räkneenhet. Aldenstund Tollenärerne .. hafve nu strengt dem (dvs. borgerskapet i Sthm) på Specie R(iks)daler, eller vexell utanlandz och på deeras eged eventyr, begärte derföre att R. Råd ville dem hjelpa och deeras beforderlige händer räckja, att borgerskaped icke aff dem aldeeles ruineras. RP 1: 182 (1629); se anm. sp. 9273. Lind 1: 896 (1749). Hos oss utgöres, som bekant är, myntenheten af Specie- eller Silfverriksdaler, med underafdelningarne skillingar och runstycken. Almström Handelsv. 31 (1845). Staf PolisvSthm 62 (1950). —
-RUBEL. rubel specie; äv. i sg. best., om rubel ss. myntsort. Cygnæus 2: 223 (1809). Schybergson FinlH 2: 386 (1889; i sg. best.). —
B (i allm. till 3 a (slutet)): SPECIES-BEGREPP. begreppet (om) species, artbegrepp (se d. o. a); vanl. i sg. best. SvLittFT 1838, sp. 681. —
-DALER, -DUKAT, se A. —
-KARAKTÄR. naturv. karaktär (se d. o. 2 b) med hjälp av vilken species kan bestämmas. Lovén ÅrsbVetA 1843—44, s. 13. —
(6) -KÖP. (specie- 1979 osv. species- 1906 osv.) jur. köp av speciesgods (motsatt: leveransavtal). Almén Köp 1: 63 (1906). —
-MYNT, se A. —
Spalt S 9270 band 29, 1983