| Publicerad 1983 | Lämna synpunkter |
SPECIÖS, äv. SPECIOS, adj.
(†)
1) i fråga om utseende: ansenlig l. iögonfallande. Wid kyrkian (i Torneå) på sandbacken wäxte .. (strandråg) med sina blå blad, ifrån alla andra hehlt diversa och specieuxa. Linné Skr. 5: 188 (1732).
2) gjord l. avsedd för ögat l. gjord osv. för syns skull; (blott) till synes bestickande l. plausibel. Ekbohrn (1904). — särsk.
a) som blott l. främst är avsedd ss. uppvisning l. underhållning o. d. (motsatt: nyttig); gjord för att dölja verkliga avsikter, sken-. (Danmark har) hela tijdhen bortt åth undher een specieus tractat medh K. M:tz (dvs. K. X G.:s) Resident Magno Durell intett annatt .. sökt, än sättia sigh fullkomlighen i harnesk och wapn. RARP 6: 315 (1658). Till den skarpsynte Robergs heder bör särskildt omtalas, att han betraktade som ett pium desiderium ”att studia anatomica, ej allenast theatrale som mer speciose än nyttige äro, utan private för studiosis medicinæ anstältes.” Annerstedt UUH II. 2: 237 (i handl. fr. c. 1730). Om Protestanternas Kyrkolag ej wore bättre fotad på Guds Lag; skulle det wäl .. (kunna uppstå en situation), när en egensinnig, egennyttig eller hämdgirig präst kunde finna någon specieus förewändning til at afwisa från Altarens Sakrament äfwen dem, som Gud ej wil hafwa afwista. Rydén Pontoppidan 369 (1766).
b) blott till synes l. ytligt sett övertygande l. bestickande; jfr 3. Man prætenderar (i Polen) för diverse orsaker skull att söfwa Kongl. M:t och Rikedh medh spesiose förslag, blåtte och fagre ordh och annat slikt. RARP V. 1: 154 (1652). (Skälet) emot stapelinrättningen i Norrbotten, som är, att den faller jernafsättningen och följaktligen bergslagen till gravation .. är nog speciöst, men lika ogrundadt med alla de andra. Chydenius 78 (1765). Måhända var det .. (indignationen), som föranledde .. (Runeberg) till åtskilliga nog speciösa eller, som han själv säger, hårdragna anmärkningar (mot B.v. Beskows ”Sveriges anor”). Estlander 1: 357 (1902).
3) övertygande, sannolik, bestickande; jfr 2 b. Detta råd synes i första afseendet mycket speciöst och klokt wara att befordra Chronones intention. Schück VittA 2: 163 (i handl. fr. 1674). Emedan .. (invånarna i Filipstad) anföra specieuse skähl (för sin begäran att återfå stadsrättigheterna), altså .. synes nödigt, at detta ärendet remitteras til Cammar-Oeconomie- samt Bergs-Deputationernes gemensama betänckande. 2RARP 7: 334 (1734). (Engelsmannen Pringle har) både med qvickhet och äfven med de specieusaste skäl styrkt (Linnés åsikt om skörbjugg). Hedin SvarVetA 32 (1794). Aristotelis tankdigra språk, speciösa deduction. Fries BotUtfl. 1: 63 (1843). Ekbohrn (1904).
Spalt S 9284 band 29, 1983