Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPEJS späj4s, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. (om olika slag) -er.
Ordformer
(spejs (-eis(s)) 1747 osv. spejse (-eis-) 1757—1807. spejsen (-eis-, -eiss-), sg. best. 1754 osv.)
Etymologi
[av t. speise, f.; identiskt med t. speise, mat, föda, av fht. spīsa, motsv. mlt. spise (se SPIS, mat, föda)]
metall. arsenikhaltig, skärstensliknande mellanprodukt erhållen vid framställning av nickel gm smältning av arsenikhaltiga nickelmalmer; äv. allmännare, dels om arsenid av nickel, kobolt l. järn, dels om arsenikhaltig malm innehållande dessa metaller; förr äv. dels om metallisk kobolt, dels om ett slags klockmetall (i ssgn KLOCK-SPEJS. Klock-speise. Nordforss 2: 1432 (1805)), dels allmännare, om grynig l. glänsande malmart i allmänhet. Wallerius Min. 230 (1747; om metallisk kobolt). Weste FörslSAOB (c. 1817; äv. allmännare). Berthier har beskrifvit ett sätt att rena nickel, som består i att befria speissen från kobolt genom smältning med blyglete eller med salpeter. Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 133. BonnierLex. (1966). — jfr NICKEL-SPEJS.
Ssgr: SPEJS-GUL. gul som spejs. Marklin Illiger 86 (1818). —
-KOBOLT. [jfr t. speiskobalt] metall. o. miner. koboltmineral bestående av kobolt o. arsenik (o. mindre mängd nickel l. järn), smaltit. Weste (1807). Berzelius Kemi 2: 588 (1812). Starck Kemi 220 (1931). —
-METALL. (†) kobolt. Rinman 2: 776 (1789). —
-PROV. (förr) på koboltmalm utfört prov avseende att utröna halten av metall. Rinman 2: 775 (1789). —
-SMÄLTNING. metall. smältning av koboltmalm varvid spejs erhålles ss. mellanprodukt. JernkA 1876, s. 123.
Avledn.: SPEJSIG, adj. [av motsv. anv. av t. speisig] (†) om malm: som har grynigt o. gnistrande brott (liksom spejs), gnistrande. Speisig malm är vid tyska bergverken det samma som gnistrande. Rinman 2: 775 (1789). Spejsig .. (dvs.) Grynig och glänsande i brottet. Weste FörslSAOB (c. 1817). jfr: Grofspejsig, Finspejsig, som visar gröfre, finare korn el. prickar. Därs. jfr klen-spejsig.

 

Spalt S 9319 band 29, 1983

Webbansvarig