Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPEKLERA spe3kle2ra l. SPIKLERA spi3k~, förr äv. SPECKLERA l. SPICKLERA l. SPICKELERA, r. l. f., l. SPEKLER spe3kle2r l. SPIKLER spi3k~, förr äv. SPICKLER l. SPICKELER, n.; best. -an resp. -et.
Ordformer
(speckalera c. 1700. speckelera c. 1730—1791. specklera 1767—1847. spekelera c. 1645—1798. spekler 1747 osv. speklera (-ee-) 1667 osv. spickeler 1717. spickelera 1671—1789. spicklera 1773—c. 1817. spikeler 1761. spikelera 1662—1727. spikler 1651 osv. spiklera 1739 osv. späcklera 1795—1852, 1935)
Etymologi
[fsv. spikler, spiklera, sv. dial. spiklera, speklera, tegellera, hård o. svårbrukad lerjord; senare leden är LERA, sbst.1, o. LER, sbst.1; förleden är sannol. samhörig med SPICKA, v.1, o. SPICKE-, o. i så fall eg.: torr l. mager l. hård (torkad) lera; med avs. på bildningssättet jfr BECK-LERA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) torr l. mager l. hård lera l. (seg l. styv) lera som torkar o. blir hård; äv. (i fråga om krukmakeri o. tegelslagning): (fet o. smidig) lera som vid torkning blir hård o. gärna spricker; jfr BLÅ-LERA. Tagh Spekeleera, Myror medh theras Ägg, och blanda thet tilhopa såsom Kloot, lath them torckas, sedan bruka them i Miärdan (ss. lockbete åt fiskar). IErici Colerus 1: 160 (c. 1645). På alla orter ther man wil giöra en Träägård, måste åth minstone wara til twå Fötter diup godh Jord .. hwarvthinnan finnes intet Leer, Spikleer eller hård hwijtlett Jord, hwilken låter sigh illa vpgrafwas. Mollet Lustg. B 1 b (1651). Stark speklera i åkren kan hielpas med sådan sand, som gierna klimpar eller hänger tilhopa. Celsius Alm. 1731, s. 10. Til tegel är först watten-lera, eller spiklera i brist af annan som är bättre, temmelig god. VetAH 1739, s. 119. Spekler .. är en lerart, som torkad spricker i tärningar, men låter bättre arbeta sig än den förra (dvs. blålera). Wallerius Min. 18 (1747). (Man) betjenar .. sig wid de mästa Tegelbruken af den Feta Spickeleran, så wäl den rödgula som blå, hwilken finnes uti dälder, för des smidighet skul. Wijnblad Tegelbr. 2 (1761). Den feta, grå och sega spickeleran är här i riket den allmännaste och måste blandas med tilräckeligt sand. Rinman 2: 974 (1789). Spiklera är en torr molera. NorrlS 1—6: 105 (1799). Sandblandad mojord kallas den små hvita sanden, då den är blandad med 1/3 mojord utan tillsats af lera; till denna class kan äfven hänföras hård och mager specklera. LAA 1813, s. 264. FoFl. 1937, s. 205.

 

Spalt S 9320 band 29, 1983

Webbansvarig