Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPENSLING spen3sling2, äv. spän3– l. spe3n-, m.//ig.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. spensling, spenslinge; till SPENSLIG]
(numera mindre br.) spenslig person. Den der spenslingen ser mig just ut som en riddare! Gumælius Bonde 61 (1828). Lundegård DrMarg. 2: 152 (1906).

 

Spalt S 9526 band 29, 1984

Webbansvarig