Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPETSA spet3sa2, v.3, förr äv. SPESA l. SPESSA, v.3, l. SPITSA, v.3, l. SPISSA, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(spes- 1691. spess- (-sz-) 1659 (: Spessknoop)—1749. spets- (-tz-) 1569 (: Spetsknop(er)), 1691 osv. spisz- 1686. spits- (-tz-) 1730—1792)
Etymologi
[sv. dial. spessa, spesa, speisa, spissa, spitsa; jfr d. spidse, nor. spissa; sannol. (med anslutning till SPETSA, v.1) av t. spiessen, t. dial. äv. spitzen, sannol. ombildning av splissen, splitsen (se SPLITSA) med anslutning till spiessen, genomborra (se SPETSA, v.2), resp. spitzen (se SPETSA, v.1); i bet. 2 möjl. utgående från SPETSA, v.1]
1) splitsa; äv. (o. numera bl., repslag.) ss. beteckning för att man fäster nyspunnet garn vid det garn som sitter i klykan, i sht i den särsk. förb. SPETSA AN; äv. ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv., om resultatet. Stiernhielm Jub. 67 (1644, 1668). (Bild) 56. (visar) Een Spetzning ferdig. Rålamb 10: 51 (1691). (Skepparen) underwisar .. dem, at spitza, knopa, reda garn, spinna Skieppmans-garn (osv.). Siöregl. 1741, 4: B 1 a. Man mäter 2:ne gånger från Jungfrun på Bogsprötet til hålet på Skägget, och tar högst 2:ne famnar mindre .., så spitsas Sladdarne med kort spitsning, och inbändes en Jungfru, så at spitsningen kommer på öfverkant af Jungfrun. FSjöbohm Skeppstakl. 17 (1792). jfr: Låtit för spetza Tråssarna her uti Bagerie winder. HovförtärSthm 1723 A, s. 514. jfr HOP-SPETSA.
2) (†) laga (spåntak) gm att skära till o. foga in näverbitar? Tacket med dråp befunet, bör med några pund näfw:r öfw:er alt spessas. Fatab. 1913, s. 171 (1714).
Särsk. förb. (till 1): SPETSA AN10 4. repslag. förena (nyspunnet garn) med det som sitter i klykan. Rig 1937, s. 142. —
SPETSA IHOP. (†) splitsa ihop. Lind (1738). Weste FörslSAOB (c. 1817). jfr hopspetsa.
Ssgr (till 1; †): SPETS-HORN. splitshorn. Rajalin Skiepzb. 210 (1730). FSjöbohm Skeppstakl. 89 (1792). —
-KNOP, r. l. m. [sv. dial. spetsknop; senare leden sannol. etymologiskt identiskt med knop, sbst.1—2; möjl. är grundbet.: spetsigt redskap av ben(knota) (varvid förleden är spets- med senare anslutning till spetsa, v.3); jfr sv. dial. (Finl.) spetsknop, stor spik. — Jfr splits-knop] splitsknop. TullbSthm 26/9 1569. FSjöbohm Skeppstakl. 20 (1792). jfr (sannol. missuppfattat): (Sv.) Spess-knop, (fr.) noëud tissu. Möller (1745, 1755). —
-LINA. (†) (lång) splitsad lina? Där till med äro eij heller de 2 Spitzlijnor lefwererade igen som utläntes effter ordres till Nöbbelöf kyrckia. VDAkt. 1699, s. 160. —
-UDD, sbst.3 (sbst.1—2 se sp. 9541, 9564) om litet prylliknande redskap använt vid splitsning; jfr -horn, -knop. Rinman 1: 688 (1788).

 

Spalt S 9591 band 29, 1984

Webbansvarig