Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPIAT spia4t l. spj- l. SPEAT spea4t, förr äv. SPIALT, sbst.1, l. SPIAUT, r. l. m.; best. -en; förr äv. SPIAUTER, r. l. m.; best. -n; pl. -trer (Weste FörslSAOB (c. 1817; angivet ss. mindre br.)); förr äv. SPIALTER l. SPIUTER l. SPJUTTER, m.? l. n.? (SvSaml. 1: 39 (1763: spiuter, pl.; möjl. till en sg. spiut)); pl. = (SvSaml. 1: 39 (1763: spiuter, pl.; möjl. till en sg. spiut)).
Ordformer
(speat 1904—1918. speauter 1741—1797. spialt 1762—1797. spialter (-j-, -llt-) 1814—1931. spiat (-j-) 1756—1874, 1936 (om ä. förh.). spiater 1796. spiaut 1813. spiauter (-j-) 1675-1931. spiuter, pl. 1763. spjutter 1653)
Etymologi
[av t. spiauter, m., l. nl. spiauter, speauter, n. (av mnl. speauter, spiauter); jfr ffr. espeautre ävensom eng. spelter; av ovisst urspr.; med avs. på former med -l- jfr lt. spialter. — Jfr SPELTER]
1) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) zink l. naturprodukt väsentligen l. till stor del bestående av zink; äv. individualiserande, om enskild ansamling av l. parti l. inslag av zink osv.; särsk. om farmaceutiskt preparat. Löfgren TenngjH I. 2: 242 (i handl. fr. 1653). Zink eller Spiauter är en blyaktig mineral, förhöijer Kopparen till sin Färga, finnes i Silfwersmeltningen wid Goszlar. Hiärne Berghl. 449 (1687). Röd-blände .. håller något sink eller spiat, hwarmed kåppar kan brännas til mäszing. Rothof 398 (1762). När tackjärnet är hel hwitt och fint, är det för skjört, och då det är mycket grått, är det för mjukt. Medlet är, grått in uti och ljust utikring, eller blandadt med hwita och grå spiuter. SvSaml. 1: 39 (1763). Hos Carl H. Rooth i Helsingborg finnes till billige priser .. Borax, Spialter. LdVBl. 1815, nr 54, s. 4. Drake af Hagelsrum Handköpsbenämn. 75 (1931).
2) legering innehållande zink (t. ex. mässing l. förzinkat järn); numera bl. (föga br.) i speciellare anv., dels: tråd av mässing l. förzinkad metall, dels i utvidgad anv., utan tanke på förzinkning; järn- l. ståltråd (särsk. om sådan tråd för användning ss. stomme vid bindning av blombukett). PH 6: 3996 (1756). En smakfullt arbetad Thesil af spiat. VexjöBl. 1842, nr 18, s. 4. Till de små, fina, vid bladen sittande stjelkarna måste man (vid tillverkning av pappersblommor) begära köpa grön messingstråd, eller s. k. grön spjat. SthmModeJ 1856, s. 87. (Brudens) bukett är förfärdigad af grönhvita rosor och myrten på speat eller järntråd. Abelin TrInomh. 179 (1904). Östergren Ant. 5/11 1918. — jfr SILVER-SPIAUTER.
Ssgr: A (till 2; numera föga br.): SPIAT-TRÅD. om tråd av mässing l. förzinkad metall. TJäg. 1833, s. 400. Berg Handarb. 265 (1874).
B (†): (1) SPIAUTER-MALM. zinkmalm. Linné SystNat. 3 (1735). Därs. 3: 125 (1768). —
(2) -SKED. sked av mässing l. annan förzinkad metall. BoupptSthm 1675, s. 787 b.

 

Spalt S 9622 band 29, 1984

Webbansvarig