| Publicerad 1984 | Lämna synpunkter |
SPICKE spik3e2, sbst.2, l. SPEKE spe3ke2, sbst.2 l. adj. oböjl. l. adv.; ss. sbst. n.
1) (utom om ä. förh. numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = SPICKE-MAT l. -KÖTT l. -FISK l. -LAX o. d.; äv. närmande sig bet.: tillståndet att vara spicken; äv. i mer l. mindre utpräglad adjektivisk anv.: spicken (l. närmande sig adverbiell anv.: i tillståndet att vara spicken, i spicket tillstånd); i sht med starkare l. svagare prägel av ellips av ssg(r) med SPICKE- resp. SPEKE-. Then lax han scriffver um vill K. M. haffve 200 speke. G1R 25: 291 (1555). Vndfly groff spijs som spiki är. BOlavi 23 b (1578). Then är icke mykit til wittet, som äter sin maat j spiki. SvOrds. C 4 b (1604). Jag (hade) så crudelt hungrat, warandes utan bröd och dricka på 4:de dagen, utan kokesmat, utan supesmat, allenast litet speke renkött, den min maga eij kunne fördraga älr förtära; .. kom jag omsider till prestgården (i Lycksele) och fik mat. Linné Skr. 5: 64 (1732); möjl. ssg. Detta (saltade, rökta o. torkade) Köttet kan brukas af, om winteren at äta som annat kallt kött, och om sommaren at äta spicke. Warg Bih. 32 (1765). 10 à 12 giäss kunna .. wähl och försichtigt giödde och rökade till spicke medföllja. HdlÅgerupArk. 22/7 1790. Mitt matförråd blef .. rikeligen försedt med speke, eller kall mat. Wingård Minn. 11: 62 (1849). Fårkött hängdes .. på tork till speke. Suneson GGrund 91 (1926).
2) [jfr sv. dial. speke i uttr. röka l. dansa speke, suga på pipan utan att ha den tänd, resp. dansa utan musik; sannol. utgående från bet.: (liksom i fråga om spicken mat) med ofullständig l. primitiv tillredning o. d., på ofullständigt sätt] (†) ss. adv., i uttr. svära speke, svära tyst l. mellan tänderna. Gemenligen svuro .. (pojkarna) med sammanbitna tänder, hvilket kallas att svära kallt eller ”speke”. Cavallin Kipling Gadsby 215 (1897).
Spalt S 9624 band 29, 1984