Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPIKUL spikɯ4l, äv. SPICUL, r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(spiculer, pl. 1966)
Etymologi
[av lat. spīculum, liten skarp spets, diminutivbildning till spīcum, sidoform till spīca, spets, se SPIK, sbst.6]
astron. i fråga om solens kromosfär: om vart o. ett av de små, tagg- l. spikliknande utskott, vilka tillsammans kännetecknar kromosfärens struktur i skiktet utåt koronan; i sht i pl. BonnierLex. (1966). Spiculer, små taggliknande utskott från solens kromosfär som kan observeras vid solkanten på monokromatiska bilder. Wallenquist AstrVT 240 (1977).

 

Spalt S 9649 band 29, 1984

Webbansvarig