Publicerad 1984   Lämna synpunkter
SPILTER, sbst.1, n.; anträffat bl. i pl. best. spiltren.
Etymologi
[sv. dial. (Värml.) spilter; möjl. utvecklat ur sv. dial. (Värml.) spiltrö (med öppet ö-ljud), spiltgolv, sannol. ssg av SPILT (se SPILTA, sbst.) o. sv. dial. tråd, kreatursväg o. d., motsv. fvn. trǫð, trampad väg, till TRÅDA, trampa, träda; jfr dock Långström SvFord. 69, not 3 (1955)]
(†) spilta (se SPILTA, sbst. 1). KKD 10: 202 (1702).

 

Spalt S 9682 band 29, 1984

Webbansvarig