Publicerad 1985 Lämna synpunkter -SPIRA ~spi2ra, f. l. r.; best. -an; pl. -or. Etymologi [sv. dial. -spira; sannol. av ljudhärmande urspr. efter fågelns karakteristiska läte] ss. senare led i ssg betecknande fågel (se REGN-SPIRA). Spalt S 9761 band 29, 1985 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se