| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPIRLÅNGA spi3r~loŋ2a, f. l. r.; best. -an; pl. -or (Snällp. 1848, nr 56, s. 4, osv.) ((†) -er BoupptVäxjö 1776).
(numera bl. i vissa trakter o. i fackspr., särsk. fisk.) långan Molva molva Lin. i utfläkt o. torkat tillstånd (använd l. avsedd att användas för tillredning av lutfisk), spillånga; äv. (o. i sht) koll. l. ss. ämnesnamn; förr äv. ss. benämning på ifrågavarande fisk(art). 10. st: Spirlånger. BoupptVäxjö (1776). Långa, af hvilken en artförändring kallas Spirlånga. Gravander Buffon 4: 179 (1807). (Långa) är en smaklig fisk, och bringas i handeln dels såsom torkad (spirlånga) och dels såsom saltad (kabiljå). Lilljeborg Fisk. 2: 139 (1886). Lutning af fisk .. 4 kg. spirlånga l. gråsej. HemKokb. 378 (1903). Man skiljer i handeln mellan tvenne huvudtyper av lutfisk, den platta, breda spirlångan eller spillångan och stockfisken, de långsmala torskfiskarna, som i handeln gå under olika namn, såsom blanklånga, gråsej, zartfisk, rotskär, bernfisk. HandHantv. Hand. 7: 84 (1939). Spillångan, även kallad spirlånga, brukar endast beredas av långa. Varulex. Livsm. 311 (1942). SAOL (1973).
-BEREDNING. beredning av spirlånga; äv. konkret, om (avdelning inom) företag sysslande med spirlångeberedning (i ovan angiven bet.). TurÅ 1964, s. 14 (i pl., konkret). —
Spalt S 9806 band 29, 1985