Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPIS spi4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
boktr. om avtryck l. fläck l. hårfint streck o. d. mellan ord l. rader, som icke skall finnas i det slutgiltiga trycket o. som förorsakas av att blind- l. utfyllnadsmaterial under tryckningen stiger upp i höjd med tryckytan (o. därvid avsätter trycksvärta på papperet) l. av att metall vid gjutning medelst sättmaskin l. stereotyp tränger upp mellan bokstäverna till tryckhöjd; äv. om material som åstadkommer spis (i ovan anförd mening). Weste (1807). Har en utslutning stigit upp, så att färgvalsen nått den och aftryck deraf skett i korrekturet, spis, anmärkes detta i marginalen med ett dubbelt kors, #. Nordin Boktr. 129 (1881). Stigande partier av blindmaterielen kallas spisar. HantvB I. 5: 426 (1937). Fogelström Vakna 123 (1949).
SPISIG, adj. försedd med l. full av spisar. Ojämn sats, spisig stil, dåligt tryck. Form 1958, s. 202.
Spalt S 9809 band 29, 1985