Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPOTTA, sbst.1, r. l. f., sannol. äv. SPOTT, sbst.4, l. SPOTTE l. SPUTT, sbst.3, l. SPUTTE, r. l. m.; anträffat bl. dels i pl. spottor (IErici Colerus 1: 291 (c. 1645), EFernow (1766) hos Linné Bref I. 6: 95) l. spotter (IErici Colerus 1: 289 (c. 1645), GenMRulla 6/10 1711) l. sputter (Linné MusReg. 16 (1754)), dels i avledn.
(†) fläck l. prick l. plätt.
a) i fråga om utslag vid sjukdom o. d.: liten (rund) fläck (se FLÄCK, sbst.1 1 a). Tå the dödde (i pesten) bleff theras krop all öffver medh spotter och fläckiar. Gyllenius Diar. 68 (c. 1670).
b) på djurs hud l. päls l. fågels fjäderbeklädnad l. fisks fjällbeklädnad o. d.: fläck (se FLÄCK, sbst.1 1 b) l. prick. IErici Colerus 1: 289 (c. 1645; på fågel). Neyon ögon .. hafwa bekommit sit Nampn aff .. 9. swarta Spättor (sannol. felaktigt för Spåttor). som .. synes lijka som .. ögon. Därs. 291. Hästen hwit mäd swarta spottor. GenMRulla 6/10 1711. (Varglo-)Honorna .. hafwa lika spottor eller fläckar (som hannarna). EFernow (1766) hos Linné Bref I. 6: 95.
SPOTTIG, adj.2, l. SPOTTOT l. SPUTTIG l. SPUTTOT. (-ig 1691—c. 1755. -it 1788 (: rod sputtit, n. sg.). -oth 1711) som är försedd med fläckar l. plättar l. prickar; jfr spjottig, spjuttig o. sputig. 1 Spottig .. Cattuns Näseduk. NVedboDomb. Vårt. 1741, § 74. Spåttig, (dvs.) fläckig, fläckot. Schultze Ordb. 4834 (c. 1755). jfr röd-sputtig. särsk.
a) till a. The dödas kroppar .. blifwa blå, bruna och elliest sputtige. NVedboDombRenov. 1691, fol. 341.
Spalt S 9983 band 29, 1985