Publicerad 1985 Lämna synpunkter SPOTTA spot3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [utlöst ur ssgn RÖDSPOTTA] rödspätta. Spätta .. äv. spotta. LoW 297 (1889). Spotta (Rödspotta). 2NF (1917). IllSvOrdb. (1955). Spalt S 9984 band 29, 1985 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se