Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPOVA, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. spova; sannol. till SPOV, o. eg.: gå l. röra sig likt en storspov (fågeln rör sig med långa, sirliga l. gravitetiska steg)]
(†) föra sig l. uppträda högfärdigt l. pretentiöst l. löjeväckande; äv.: gå sysslolös o. därvid låtsas upptagen av viktiga förehavanden. Spova .. (dvs.) Gå med högfärdiga och narraktiga åthäfwor. Schultze Ordb. 4800 (c. 1755). Gå och spofva (dvs.) Gå sysslolös eller som man likväl hade något att utforska. Weste FörslSAOB (c. 1817).

 

Spalt S 9994 band 29, 1985

Webbansvarig