| Publicerad 1985 | Lämna synpunkter |
SPRÄTT sprät4, sbst.6, i bet. 1, 3, 6 o. 7 r. l. m., i bet. 2 r. l. m. (Cederborgh UvT 1: 42 (1809)) l. n. (LGBranting 1: 202 (c. 1860)), i bet. 5 n. (DN 1969, nr 139, s. 19, osv.) ((†) r. l. m. Widegren (1788)), i bet. 4 n.; best. -en resp. -et; pl. -ar (Topelius Sommarsjö 1: 66 (1897; i bet. 6 c) osv.) resp. = (LGBranting 1: 202 (c. 1860: himmelssprätten, best.) osv.).
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) motsv. SPRÄTTA, v.1 1: leksak (bestående av en käpp o. ett därvid fäst snöre) varmed kastpil slungas iväg. Ett .. slags slunga ha vi i den kastkäpp med snöre (sprätt), varmed skäktpilar slungas. NordKult. 24: 16 (1933; från Värml.).
2) motsv. SPRÄTTA, v.1 1, 7, om slungande l. farande upp i luften; ss. senare led i ssgn HIMMELS-SPRÄTT.
3) (i fackspr.) motsv. SPRÄTTA, v.1 4: litet borrhål för sprängladdning l. litet sprängskott; jfr SPRÄTT-HÅL. Sonesson HbTrädg. 1115 (1919; om borrhål). jfr: Sprätt .. (dvs.) litet borrhål l. litet sprängskott. Holmkvist BergslGruvspr. (1941).
5) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] motsv. SPRÄTTA, v.1 7: sprättande (i sht om enskild rörelse); särsk. om fisks hastiga l. sprittande rörelser i vattnet l. hopp ovanför vattenytan (i sht förr äv. övergående i 7, i uttr. ha sprätt, sprätta l. hoppa o. förlusta sig o. d.). Widegren (1788). Kors, vad löjorna hade sprätt därborta. Sparre SkeppJub. 8 (1917). (Målningen) ”Kungsörn jagande en hare” .. med örnvingarnas svep och harens sprätt i sista, avgörande ögonblicket. OoB 1940, s. 99. Vi kunde nästan tagit på vår ed att vi .. såg några norsar blänka till i ett sprätt. DN 1969, nr 139, s. 19.
a) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] fisk. vid angelfiske: (vid angeldonets ståndare fäst) stålfjäder l. vipparm (som ger utslag vid napp); äv. om rörelsen (vid napp) hos stålfjädern l. vipparmen. (Fiskaren) hackar energiskt en tallrikstor vak i isen, stöter fast en pinne med ”sprätt” på, sätter en liten mört på en väldig krok och sänker ”gäddans frestelse” via en rev som löper från en rulle på pinnen. GbgP 1951, nr 45, s. 12. Vi (gäddfiskare) väntar i spänning på första sprätten som väl bör komma ganska snart. ÖgCorr. 29/3 1969, Bil. s. 1.
b) (om ä. förh., numera föga br.) konkret, om det nedböjda trädet l. om vippstången i sprättsnara. Keyland NordMJakt. 12 (1911).
c) (numera föga br.) konkret, om stänk l. fläck (av viss färg). (Hunden har) ett blåsvart, glänsande hår, som i mjuka vågor omsluter hela kroppen, så när som på en liten hvit chemisett midt på bröstet och några sprättar hvitt på .. tassarna. Topelius Sommarsjö 1: 66 (1897).
7) [jfr 5] (ngt vard.) oeg.: fart l. kläm l. liv (se d. o. I 9 a, b) l. ”piff” o. d.; vanl. i förb. med bestämning inledd av prep. på. Det ville inte bli riktigt sprätt på festen. Engström Adel 135 (1923). Det var inte den riktiga sprätten på AIK denna gång. IdrBl. 1935, nr 1, s. 9. Jag ville annonsera firman med skyltar runt om i staden och få litet mer sprätt på butiksinteriören. Jahnsson GuldsmBer. 27 (1941). Har ett gäng pojkar i patrullivet fått erfara liv och sprätt, stämning, tradition och glädje, brukar den patrullen bli seglivad. SvScoutförbBibl. 28: 325 (1944). — särsk. i uttr. sätta sprätt på ngn, sätta fart på l. liv i ngn, sätta sprätt på ngt, sätta fart l. piff på l. liv i ngt (i fråga om pengar o. d. äv.: göra av med ngt). (Kärringen) skulle få bli stövare och sätta sprätt på mickel. Sparre FimpSt. 190 (1915). Humle sätter sprätt på ölet. SvD(A) 24/12 1932, s. 12. Om det hade varit mina pengar, skulle jag nog vetat, hur jag skulle sätta sprätt på dom. Widegren Släkt. 313 (1940). Morgonkasken, rospiggarnas livselixir, det enda som sätter verklig sprätt på en människa som är van att gå upp i svinottan. AEngström enl. Östergren (1944).
Spalt S 10347 band 29, 1985