Publicerad 1985   Lämna synpunkter
SPRÄTTLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) sprätta; jfr d. sprælle; sannol. till SPRÄTTA, v.1]
(i Finl.; mindre br.) sprattla. I ögonblicket digna alla Lappar ned på golfvet, sprättla litet med händer och fötter, blifva sedan orörliga såsom lik. Castrén Res. 1: 135 (1842). Ahlman (1865, 1872).

 

Spalt S 10359 band 29, 1985

Webbansvarig