Publicerad 1986   Lämna synpunkter
STABELÄRTER, pl.
Etymologi
[med försvenskning av senare ssgsleden av t. stabelerbsen, av stabel, liten käpp (diminutivform av stab, käpp; se STAV, käpp, stolpe), o. erbsen, pl. av erbse, ärt (se ÄRT)]
(†) om ärter som växer klängande på stöd (av pinnar o. d.). The stora Socker= och Stabel=Ärter, kan man sätta något senare (än andra ärtsorter). Ahlich 107 (1722). Broman Glys. 3: 76 (c. 1730).

 

Spalt S 10663 band 30, 1986

Webbansvarig