Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STECKBOTTEN, r. l. m.; best. -bottnen; pl. -bottnar (Weste).
Etymologi
[ssg med BOTTEN; av ett icke anträffat t. steckboden, av stecken, sticka in, sitta fast o. d. (se STICKA, v.4), o. boden (se BOTTEN), l. av sv. dial. steckbotten, av stecka, dial.-form av STICKA, v.4, o. BOTTEN]
(†) om god l. bra ankargrund, god hållbotten. Dalman 2 (1765). Weste FörslSAOB (c. 1817).

 

Spalt S 11324 band 30, 1989

Webbansvarig