Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STERILISATOR ster1ilisa3tor2, r. l. m.; best. -n; pl. -er ster1ilisatω4rer l. 010040.
Etymologi
[jfr t. sterilisator, eng. sterilizator; till STERILISERA]
(i fackspr.) steriliseringsapparat; äv. i utvidgad anv., om ämne som tjänar till sterilisering. DN 14/5 1895, s. 1 (för sterilisering av bl. a. mjölk). När renarna under höstens .. renskiljningar sammanpackas i skiljningshagarna är snön en välkommen sterilisator för sjukdomsgroddar av olika slag. SvGeogrÅb. 1944, s. 34. TNCPubl. 47: 99 (1971; för sterilisering av vört vid ölproduktion). — jfr TORR-, TURBIN-, ÅNG-STERILISATOR.
Ssgr (i fackspr.): STERILISATOR-INSATS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr insats 2 b. KatalRGrave 59 (c. 1938). —
-TABLETT. (förr) tablett innehållande steriliserande ämne o. avsedd för upplösning i steriliseringsvätska. KatalDentalAB 1961, s. 313.

 

Spalt S 11522 band 30, 1989

Webbansvarig