Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STERILISATÖR ster1ilisatö4r l. -œr, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
(i sht i skildring av ä. förh.) person med uppgift att utföra sterilisering (se STERILISERA 3). TrängRegl. 1940, s. 481.
Spalt S 11522 band 30, 1989