| Publicerad 1989 | Lämna synpunkter |
STERILISERA ster1ilise4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
(i sht i fackspr.) med avs. på person l. djur l. sak: göra steril.
1) motsv. STERIL 1, med avs. på jordyta l. mark o. d. Svea 1: 92 (1824). Bränning hade här och hvar steriliserat fläckar (på mossarna). MosskT 1893, s. 171. Det var beklämmande att se, hur mycken skogsmark, som elden steriliserat. De Geer Bergsl. 158 (1951).
2) motsv. STERIL 3, med avs. på person: göra steril l. ofruktsam (i sht gm borttagande av del av sädesledare hos man l. borttagande av (del av) äggledare l. del av livmodern hos kvinna l. gm stängning av passagen genom äggledaren); äv. om l. med inbegrepp av tanke på kastrering. Steriliseringen av sinnessjuka. Lidforss Dagsb. 88 (1911). (En) officer .. förklarade sig ha sett bevis på att tyskarna i de eröfrade provinserna systematiskt steriliserat kvinnorna med droger, för att befria sig från framtida årsklasser af rekryter. Böök ResFrankr. 112 (1916). Syfilis och andra steriliserande sjukdomar. Ancker Haslund Zaj. 330 (1934). SvD 25/8 1940, s. 3 (: steriliseringar, konkret). Ärenden angående medicinalstyrelsens tillstånd till kastrering, sterilisering (osv.). SFS 1959, s. 183. Kvinnor ansöker själva om att sterilisera sig. BarnNord. 93 (1979).
3) motsv. STERIL 4; i sht i fråga om att befria ngt från levande mikroorganismer, t. ex. medelst upphettning; äv. med avs. på bakterieflora o. d.; äv. utan obj.; jfr DESINFICIERA. Helsov. 1886, s. 123 (: sterilisering). LB 3: 68 (1902; utan obj.). (Första förbandet) innehåller en steriliserad linneduk .. avsedd att läggas över det färska såret. Söderström LäkKvacksalv. 148 (1926). StKokb. 323 (1940; med avs. på bakterier). Det väsentliga var att hålla de varbildande mikroorganismerna borta från såret genom att sterilisera händer, instrument och förband. Fåhræus LäkH 3: 293 (1950). Steriliserad mjölk eller grädde. SFS 1951, s. 2071. TNCPubl. 62: 118 (1977). — jfr O-STERILISERAD o. TORR-, VATTEN-, ÅNG-STERILISERING.
4) motsv. STERIL 5; i sht: göra ofruktbar (se d. o. 5). Den steriliserande enformighet, som så väsentligt förlamar utvecklingen af vår gosskola. Verd. 1885, s. 81. Den anglonormandiska litteraturen, som var så rik under 1200-talet, började under detta århundrades sista hälft att steriliseras inom alla sina grenar. Björkman Chaucer 21 (1906). En steriliserad rättrådighet hade från alla håll omgivit honom. Lindqvist Herr. 224 (1917). SvD(B) 1944, nr 227, s. 6. — särsk. polit. (i inflationshämmande syfte) gm restriktioner, i sht i aktieutdelningen o. gm spärrning av vinst på spärrkonto o. d., förhindra utnyttjandet av (köpkraftsöverskott vid inflation, i sht vinst i företag). SvBanklex. (1942). Penningöverflödet måste steriliseras. SvD(B) 1947, nr 287, s. 12. (I syfte att bevara penningvärdet) har konsumtionsskatterna genomförts, i detta syfte steriliseras bolagsvinster och i detta syfte har byggnadsregleringen tillgripits. MorgT(A) 1948, nr 250, s. 9. Steriliserade skogsvinster till semesterby i Italien. DN(B) 1958, nr 19, s. 8. — jfr VINST-STERILISERING.
-AVDELNING~020. på sjukhus o. d.: avdelning (se d. o. 3 d) för sterilisering. SvD(A) 1961, nr 36, s. 7. —
1) till 2; i sht (i fråga om ä. förh.) i sg. best.: frågan rörande sterilisering av mentalt l. socialt rubbade personer. Sjövall o. Höjer 25 (1929). Rådgivning i steriliseringsfrågor. SvLäkT 1935, s. 883.
(2—4) -IDÉ. idé rörande sterilisering; särsk. till 2 (särsk. i sg. best., om idén att minska antalet mentala o. sociala rubbningar gm sterilisering av bärarna av sådana anlag). Hofsten Ärftl. 2: 366 (1931). —
(2) -LAG, sbst.1 lag (se lag, sbst.1 1) angående sterilisering. Hofsten Ärftl. 2: 367 (1931; om förh. i Danmark). —
-LAG, sbst.2 kok. lag (se lag, sbst.2 1) för användning vid konservering medelst sterilisering. StKokb. 622 (1940). —
-STÄLL. (i sht förr) ställ för l. med steriliseringsmedel, steriliseringskärl o. d. Östergren (1946). —
-VÄTSKA. Fass 1978, s. 124.
Spalt S 11522 band 30, 1989