Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STERLETT sterlät4, m. l. r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ster- 1669 osv. stär- 1731—1797. stör- 1762. -let 1669—1912. -lett 1731 osv.)
Etymologi
[jfr t. sterlet; liksom eng. o. fr. sterlet av ry. stérljad, sannol. av t. störling, liten stör, dim. av stör, stör (se STÖR, fisken Acipenser sturio Lin.); formen stör- beror möjl. på anslutning till STÖR, fisken Acipenser sturio Lin.]
zool. (den i Sibiriens floder, Kaspiska o. Svarta haven samt deras floder förekommande) fisken Acipenser ruthenus Lin. (fångad för sitt välsmakande kött o. den rom varav kaviar framställes). Sterleter insaltade j Tunnor, hwilcken är hwijt fisk och intet så grof som Stöör eller Bieluga. Barckhusen Cotossichin 84 (1669). Af hit (dvs. till störsläktet) hörande arter är Sterletten .. den minsta, smakligaste, dyraste och sällsyntaste. Palmblad HbGeogr. 1: 54 (1826). Sterletten .. fiskas årligen (i Volga) i omkr. 32 mill. exemplar. Ymer 1928, s. 412. DjurVärld 5: 412 (1961).
Ssgr: STERLETT-FISKE. Hedin Pol. 1: 465 (1911). —
-FÅNGST. Östergren (1946). —
-KÖTT. jfr kött 6. Meurman (1847). —
-ROM. jfr rom, sbst.1 1. IllSvOrdb. (1955). —
-SLAG. (numera bl. tillf.) om fiskslaget sterlett. PVetA 1780, 2: 186. —
-SOPPA. på sterlett(er) tillagad soppa. Gogol DödSjäl. 60 (1895).

 

Spalt S 11526 band 30, 1989

Webbansvarig