STIBNIT stibni4t, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. stibnit; av eng. stibnite, till STIBIN medelst den i namn på mineral vanliga ändelsen -it; ordet tidigast använt 1854 av den amerikanske mineralogen J. D. Dana († 1895)]
Spalt S 11534 band 30, 1989
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se