Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STICK stick4, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. stik, nor. stikk, t. stich, eng. stitch; sannol. (väsentligen) vbalsbst. till STICKA, v.2, delvis möjl. dock efter motsv. anv. av t. stich (se ovan) o. i så fall delvis etymologiskt identiskt med STICK, sbst.1]
(i sht i fackspr.) motsv. STICKA, v.2 1, om varje enskild gång synål med tråd vid sömnad o. d. drages genom tyg o. d., styng; äv. konkretare, om det åstadkomna hålet (med däri fäst tråd) l. om den åstadkomna sömmen; jfr STING, sbst.1 7. SvForns. 1: 129 (i fråga om sömnad). Mången lop häller igenom elden, än at han skulle låta sy sig et stick vppå Kroppen. Weise 230 (1697; uppl. 1769: sting; t. orig.: Stich). Sy ett stick. Styng är i denna bemärkelse brukligare. Weste FörslSAOB (c. 1817). HantvB I. 2: 317 (1934; i fråga om tapetserararbete). Sömnad sker på det sättet, att man med vänster hand håller arbetet och med den högra gör stick i tyget med den trådförsedda nålen. Därigenom uppstå styng. Fröberg Skrädd. 65 (1941). — särsk.
a) skom. i fråga om skomakeriarbete. Skor, (för Skeppsgoszar) .. sydde på dubbel pump, med spännremmar i sticket. SFS 1847, nr 32, s. 32. Sticka upp .. l. sätta upp .. sticken. SvSkoT 1927, s. 107. Avdela, forma avlappssticken i randen med uppstickare l. sticktrilla, motsvarande arbete i skofabrikerna kallas forma och polera sticken. Därs. Sandalsydda och med vita stick. KatalÅhlénHolm 97: 249 (1929).
b) bokb. i fråga om sammansyning av ark l. blad vid häftning l. inbindning av böcker. UB 6: 515 (1875; konkret). Vid häftning få arken så och så många stick. BokbOrdl. (1899).
Ssgr (till a; skom.): STICK-AVSKÄRARE~0200. (i sht förr) jfr -hyvel. SvSkoT 1931, s. 351. PrislCFNordströmSthm 1939, s. 58. —
-FORMARE.
1) i skofabrik: arbetare med uppgift att med stickformare (i bet. 2) forma (markera) de synliga sticken. YrkesförtArbFörmedl. 54 (1952).
2) redskap varmed sticken i syningen på sulrand på sko markeras medelst skårformiga fördjupningar; jfr -trilla. SAOBArkSakkSvar (1984). —
-FORMNINGSMASKIN~0002. i skofabrik: maskin för formning (markering) av stick. SvSkoT 1927, s. 108. —
-HOLT, sbst.1 (sbst.2—3 se sp. 11607, 11624). (förr) liten kloss använd för att med hammare inböja sulan vid kanten för att dölja sticken. Regnér FrSvOrdb. 2: 255 (1780). —
-HYVEL, sbst.1 (sbst.2—3 se sp. 11554, 11607). (i sht förr) hyvel använd att skära bort sticken med vid borttagande av gammal sula; jfr -avskärare. SvSkoT 1931, s. 351. —
-POLERINGSMASKIN~01002. SvSkoT 1927, s. 108. —
-TRILLA. skaftförsedd tandad trissa använd för att uppdela o. polera sticken på skos rand, sticktrissa; jfr -formare 2. SvSkoT 1927, s. 108. —
-TRISSA. sticktrilla. TLev. 1909, nr 50, s. 2. —
-TRÅD. (numera föga br.) tråd (becktråd o. d.) använd till stick. TLev. 1909, nr 6, s. 2. PrislCFNordströmSthm 1939, s. 20. —
-URPLOCKARE~0200. (i sht förr) verktyg använt att ta bort gamla stick med. SvSkoT 1931, s. 351.
Ssg: stickurplockar-tång. (i sht förr) tång använd ss. stickurplockare. SvSkoT 1931, s. 352. PrislCFNordströmSthm 1939, s. 50.

 

Spalt S 11546 band 30, 1989

Webbansvarig