Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STOCKFISK stok3~fisk2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(stockefisk (ståcke-) 1669—1675. stockfisk (ståck-) 1578 osv. stoffisk c. 1630. ståfisk 1592 (felaktigt för ståk-))
Etymologi
[fsv. stokfisker (äv. stoffisch); liksom fd. stokfisk (d. stokfisk) o. nor. stokkfisk sannol. av mlt. stokvisch av stok, käpp o. d. (se STOCK, sbst.1), o. visch, fisk (se FISK, sbst.1), motsv. t. stockfisch, eng. stock-fish]
i sht fisk. o. handel. uppfläkt, på stänger soltorkad torsk l. gråsej (l. kolja l. labb l. långa l. vitling); ofta koll. l. ss. ämnesnamn; äv. ss. maträtt; ngn gg äv. ss. fisknamn: torsk osv.; jfr TORR-FISK. BOlavi 105 a (1578). Om icke stockfisk blifwer wäl klappat, så kan man icke ätan. Schroderus Comenius 170 (1639). Bulta en Ståckfisk wäl och lät honom ligga 2 dygn uti watten. Warg 29 (1755). (Öster) om ön (Newfoundland) ligger den stora sandbanken .., på hvilken stockfiskar i otrolig mängd .. samla sig. (Stenhammar o.) Palmblad II. 2: 417 (1826). Stufvad stockfisk. Hagdahl Kok. 313 (1879). I Sverige användes ibland namnet stockfisk (på torkad fisk). SvFiskelex. 598 (1955). — särsk.
a) i ordspr. Mång slaag giör Stockfisken week. Grubb 556 (1665). Ju mer man bultar stockfisken, ju bättre blifver han. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) i jämförelser. Hirschfeldt Grimmelshausen C 7 b (1690). Med stockfisk bönder likhet ha; / De först af bultning blifva bra. Braun Dikt. 1: 208 (1837); jfr a. Stum, som en stockfisk. Dens. Z 245 (1858).
c) (†) heraldiskt tecken med form av en (stiliserad) stockfisk. (En) Stockfisk .. (betyder) Finland eller then Swenske Arméen. Rålamb 4: 98 (1690).
d) mer l. mindre bildl.; i sht ss. nedsättande benämning på person (med syftning på STOCK, sbst.1 1 g β), förr särsk. [liksom motsv. anv. av ä. d. stokfisk efter motsv. anv. av t. stockfisch; anledningen till benämningen oviss] i uttr. politisk stockfisk, om politiker. Den Politiske Stockfisk, den tycker jag om, allenast jag hade Senap och Smör dertil. Lagerström PolKannstöp. 49 (1729). De bägge stockfiskar till Westgöthar, som förde chäsen. Törneros (SVS) 2: 346 (1828). Hallström Händ. 99 (1927; om ”liten, stram o. förtorkad” person).
Ssgr (i sht fisk. o. handel.): STOCKFISK-BEREDNING. jfr beredning 1. Palmblad Norige 102 (1846). —
-FÅNGST. [jfr t. stockfischfang] jfr fångst 1. Wikforss 2: 686 (1804). Palmblad LbGeogr. 165 (1835). —
-LEVERTRAN. (†) levertran framställd ur lever från stockfisk, torskleverolja. Berlin Farm. 1: 455 (1849). Tholander Ordl. (1872). —
-PASTEJ. (förr) Oec. Reg. (1730). —
-PUDDING. (förr) Warg Bih. 76 (1765). —
-SOPPA. (förr) Warg 29 (1755). —
-SORT. sort l. slag av stockfisk. Stiernman Com. 5: 168 (1690). —
-TRAN. fisk. tran framställd ur sådana fiskar som brukas till stockfisk. Almström Handelsv. 422 (1845).

 

Spalt S 12029 band 30, 1989

Webbansvarig