Publicerad 1991   Lämna synpunkter
-STOL ~stω2l, sbst.2, förr äv. -STO, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. -STOD, sbst.3, r. l. m. l. f.?; pl. -er (PH 8: 5834 (1763), Åhstrand Öl. 33 (1768)).
Ordformer
(-sto (-oo) 1554—c. 1825. -stod(h) 1675—1906. -stol (-oo-, -hl, -ll) 1527 osv.)
Etymologi
[etymologiskt identiskt med STO, sbst.3 (se STOD, sbst.2), o. ursprungl. med bet.: plats där ngt står l. kan ställas; formerna -stod o. -stol är sekundära o. beror på anslutning till STOD, sbst.2, resp. STOL, sbst.1 (se d. o. I 1 j)]
i fråga om avgift för jordfästning; ss. senare led i ssgn LIK-STOL, sbst.1

 

Spalt S 12091 band 31, 1991

Webbansvarig