| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STRESSA stres3a2 l. sträs3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
i sht psykol. åstadkomma stress (se d. o. 2) l. stresstillstånd hos (ngn); ofta utan obj.: skapa l. åstadkomma stress (i sht hos sig själv); i sht dels i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: gripen av stress, utsatt för stress, påverkad av stress; äv. i fråga om att under stress bege sig ngnstädes (särsk. i uttr. stressa iväg); äv. med objektiv predikatsfyllnad. Vi har tre dar på oss (att göra frågorna färdiga). Det finns ingen anledning att stressa oss själva till kliniskt stadium för den sakens skull. Widerberg Drak. 105 (1959). Måste alla jäkta och stressa på våra vägar? SvD(A) 18/7 1962, s. 5. Uppgiften att fem arbetare i 60-årsåldern på en läderfabrik i Simrishamn skulle ha stressats ihjäl på grund av ackordshetsande skiftarbete är helt gripna ur luften. Därs. 14/9 1967, s. 13. Regeringen får en ovanligt stressad och slitsam sommar. GHT 26/6 1968, s. 1. Nio proc. av LO:s medlemmar upplever sina arbeten som mycket stressande och psykiskt påfrestande. SvD 8/7 1971, s. 13. Han är alltid så stressad och nervös, så jag själv kommer i olag. Delblanc Gunn. 69 (1978). PiteåT 23/5 1986, s. 12 (: stressa iväg). — särsk.
a) (mera tillf.) med avs. på ngt sakligt: hårt driva (se DRIVA, v.2 33), lägga stor vikt vid. Hur mycket av premierna går till skötseln av er (dvs. ett bolags) .. byråkrati? Stig Norin: ”Det här är en fråga vi alltid stressar.” DN 18/1 1983, s. 9.
b) motsv. STRESS 2 b, i fråga om att ngt (t. ex. värme l. stor användning av gödningsmedel, kemiska preparat o. d.) driver på växtlighet l. driver fram en produktivitet hos växtlighet som ”tröttar ut” jord l. skog o. dyl. l. har annan negativ effekt; äv. i fråga om utsläpp av miljöfarliga ämnen som bryter ner den livsproducerande l. livsuppehållande förmågan hos hav o. d. Träden blir stressade (av luftföroreningar), tappar blad för tidigt, får tunna kronor och dålig tillväxt. GbgP 8/11 1982, s. 7. Kattegatt är ett svårt ”stressat” hav där det hela tiden uppträder fläckvis bottendöd. DN 9/10 1986, s. 4. När potatisen stressas med ljus eller mekaniska skador producerar den så kallade glykoalkaloider. PiteåT 31/5 1986, s. 15. Skånes bönder måste sluta stressa den goda jorden med kemiska medel. SDS 9/3 1987, s. 31.
STRESSA NED10 4 l. NER4. (ngt vard.) särsk. refl., i uttr. stressa ned sig, minska sin stress; lugna ner sig. ÖgCorr. 21/7 1967, s. 7. —
STRESSA UPP10 4, äv. OPP4. (ngt vard.) öka stressen hos (ngn); särsk. refl., i uttr. stressa upp sig, öka sin stress. DN 12/9 1975, s. 28.
Spalt S 12612 band 31, 1991