| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STRICKEL, sbst.2, r. l. m.; anträffat bl. i pl. stricklar.
(†) stipel (se STIPEL, sbst.1 1); anträffat bl. i pl. Där små-bladen (foliola) hophäftas, är bladskaftet något rödachtigt, och äfwen där sittia et par små stricklar (stipulae) som äro lancet like, ock så långa, som siälfwa leden. VetAH 1742, s. 204.
Spalt S 12621 band 31, 1991