| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STROMA strå4ma, äv. 32, n.; best. -at; pl. -an (PrismFrämOrd (1984) osv.), äv. (föga br.) = (3NF 2: 303 (1924)) l. (med gr.-lat. böjningsändelse) -ata (3NF 14: 161 (1931)).
1) anat. o. biol. grundväv l. stödjevävnad; särsk. om bindvävsstomme i organdelar l. hela organ (t. ex. körtlar l. svulster l. slemhinnor); äv. i utvidgad anv., om kemisk stödjestruktur i röd blodkropp o. d. I denna stomme eller i detta ”stroma”, såsom man kallat det, antagas de öfriga ämnena (i den röda blodkroppen) antingen ligga inbäddade likasom i porerna af en svamp eller ock antagas de vara kemiskt bundna vid sjelfva stromasubstansen. Hammarsten FysiolK 99 (1883). Stenarnas uppkomst (vid njursten) fordrar .. dels riklig tillgång på den stenbildande substansen, dels äfven tillfälle för denna att falla ut på ett stroma eller en stödjesubstans. 2NF 19: 1095 (1913). Anhopningar dels af urägg, dels af andra, mindre celler, de s. k. follikel-cellerna, inväxa från groddepitelet i den underliggande embryonala bindväfven, som sedermera utvecklar sig till stromat (grundmassan) i äggstocken, under det att groddepitelet kommer att bekläda äggstockens yta. Därs. 33: 1164 (1922). Efter granskningen av hornhinnans främre yta följer den av dess stroma och baksida. Löwegren Oftalm. 5 (1923). Stundom är tumören uteslutande uppbyggd av .. (epitelceller), men merendels ser man dem framtränga i ett stroma (grundsubstans) av bindeväv i form av förgrenade epitelsträngar. Hylin Munn. 2: 243 (1933). Hammarsten BiokemSnapsh. 84 (1937; i röda blodkroppar).
2) bot. hos vissa svampar (t. ex. kärnsvampar): den av vegetativa hyfer bildade, kompakta skorp- l. dyn- l. valslika, stundom förgrenade l. på annat sätt gestaltade myceliekropp, i l. på vilken de sporbildande organen anläggs. (Myceliet bildar) en cellulvävnad eller det s. k. stromat .. som utgör svampens formbestämmande, men rent fruktifikativa del. Areschoug LbBot. 374 (1863). Perithecier kunna stundom utbildas i täta skikt, s. k. stroma, eller sitta på långskaftade fruktkroppar som hos mjöldrygan. 3NF 2: 303 (1924). Från den döda (fjärilslarv-)kroppen, som fullständigt genomvävts och mumifierats av svampen, utväxer sedermera en hjorthornslik, ur jorden uppskjutande bildning, stroma, som uppbär de urnformiga sporhusen med sporsäckar. VäxtLiv 2: 271 (1934). Därs. 5: 223 (1940).
(1) -LÄSION. läsion (se d. o. 1) i stroma. Efter stromaläsioner uppstå små ärr, som dock blott vid centralt läge skada synen. Löwegren Oftalm. 283 (1923). —
(1, 2) -TRÅD. om trådliknande stromabildning. Sporerna äro ovala, naflade och .. ofta medelst en kort stroma-tråd inlänkade vid den led-artade begränsningen. Wikström ÅrsbVetA 1846—49, s. 48. Löwegren Oftalm. 479 (1923). —
Spalt S 12733 band 31, 1991