Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STUMMA stum3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sannol. ombildning av STUMNA, v.2, gm anslutning till STUM, adj.2]
(tillf.) bli stum (se STUM, adj.2 2) l. stel i kroppen, stumna (se STUMNA, v.2). (Hästen) Viran Express stummade något (i travtävlingen). GbgP 5/8 1986, s. 25.
Särsk. förb.: STUMMA TILL10 4. (tillf.) plötsligt l. häftigt bli stum i kroppen; äv. bildl. Kerstin Thorvall är ute och rör på sig igen. Inget ont i det. Det är skönt med dem som inte stummar till. Nu gäller det ett knippe dikter. GbgP 3/12 1973, s. 2.

 

Spalt S 13270 band 31, 1993

Webbansvarig