Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄD stä4d, sbst.3, r. (Landsm. XVIII. 8: 40 (1849) osv.) l. n. (Jersild BabH 229 (1978) osv.); best. -en, resp. -et.
Etymologi
[till STÄDA, v.1, l. (delvis) utlöst ur ssgr med förleden STÄD- (se STÄDA, v.1)]
1) (i sht i fackspr.) av städpersonal yrkesmässigt bedrivet städarbete; äv. allmännare, om kommersiell verksamhet inom området för städarbete, äv. innefattande tillverkning o. försäljning av maskiner o. annan utrustning för städning. Östergren (1949). Asab — störst i städ. SvD 30⁄1 1975, s. 26. Electrolux: Hushåll och städ ger 84 proc. av vinsten. SvD 7⁄5 1977, s. 22. jfr TRAPP-STÄD.
2) (numera bl. tillf.) anställning för utförande av yrkesmässigt städarbete. Landsm. XVIII. 8: 40 (1849). Förmånlig städ erhålles af friskt och ordentligt fruntimmer. UNT 12⁄9 1908, s. 3. Fru önskar städ eller annat arbete. Därs. 1941, nr 95, s. 15. jfr STUDENT-STÄD.
3) (i sht i fackspr.) till institution, företag o. d. hörande avdelning med uppgift att utföra yrkesmässigt städarbete; äv. om enskild medlem l. om arbetslag från sådan avdelning. Ganska nyss diskuterades om inte vi på städ borde ha annan färg på våra arbetsrockar .. än övrig sjukhuspersonal har. SmålP 15⁄7 1976, s. 11. Hon (kunde) ligga här (dvs. på jourhavande läkares rum) till framåt åtta, sedan kom städet. Jersild BabH 229 (1978).

 

Spalt S 13920 band 32, 1997

Webbansvarig