Publicerad 1997   Lämna synpunkter
STÄDIS stä4dis, n. ?; anträffat bl. i obest. form; pl. =.
Etymologi
[till STÄD, sbst.4, l. STÄDARE l. STÄDERSKA; med avs. på bildningssättet jfr PLÅTIS (se PLÅTSLAGARE anm.), POSTIS, SKÅDIS m. fl.]
(numera bl. ngn gg, vard.) städerska. Såna derna gamla städis har nog sett mycke i sina dar di. Fyris 1897, nr 50, s. 2. Hvar bor städis? Därs. jfr Landsm. XVIII. 8: 40 (1900; studentuttryck från Uppsala).

 

Spalt S 13934 band 32, 1997

Webbansvarig