| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUCCENTOR suksen4tor, m.//ig.; best. -n; pl. -er suk1sentω4rer.
mus. i katolsk o. anglikansk, förr äv. lutersk (katedral) tradition: biträdande försångare o. körledare som under kantorns överinseende leder musiken vid gudstjänst. Benedictus Laurentii .. skall hafwa warit född i Jönköping, förut succentor, föregående biskops cansler och canik i Linköping. Reuterdahl SKH III. 2: 77 (1863). SohlmanMusiklex. (1979); jfr: Lunds korstadga från .. ärkebiskop Eskils tid talar om cantor och succentor, som dirigerade sången med utsirade stavar. SvTMusF 1928, s. 15.
Spalt S 14397 band 32, 1997