| Publicerad 1997 | Lämna synpunkter |
SUJET syʃe4 l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, sbst.1, l. SUJETT syʃät4, sbst.1, r. l. m. (BrinkmArch. 1: 166 (1712), Strandell FilatVärld 32 (1948)) ((†) n. Dalin (1871), Wegelius MusH 412 (1893)); best. sujetten syʃät4en; pl. sujet(t)er syʃät4er.
1) (†) anledning, orsak, grund. I medhler thijdh gifuer Kongens i Frankrijkets sidste declaration emoot H. Excell. Von Beuningen sujett att deducera Sveriges clandestine corespondence medh Frankrijket. BrinkmArch. 2: 134 (1675). särsk.
a) [efter fr. à ce sujet] i uttr. på den(na) sujetten, med anledning därav, i det avseendet. Det är mig ogiörligit så vähl och med alla skiähl at utföra alt hvad Hans M:t på den sujetten har sagt. CFeif (1712) i BrinkmArch. 1: 166. Wedberg 1HD 414 (i handl. fr. 1792).
b) [efter fr. au sujet de quelque chose] i uttr. på ngts sujet, med anledning av, i avseende på, i fråga om ngt. Då Bispen högg til på det tredie partiets sujette, swarade Kungen (osv.). Tilas Ant. 158 (1765). Min afsigt har varit .. at uti en gazette, som så almänt läses som .. (Courier du Bas Rhin), gifva art(ikeln) Stockholm det utseende, han borde äga. Jag såg, huru en viss ton på Sveriges sujet efter hand utbreddes, icke så aldeles til vår fördel. HH XXXII. 1: 40 (1776).
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) ämne (som behandlas i skriftlig l. muntlig framställning l. konst l. musik o. d.); stoff (se STOFF, sbst.1 1); äv. om tema i musikstycke; äv. i utvidgad anv. om person ss. föremål (se d. o. 2) för handling. Venus sjöng därefter en italiensk air allegorique till samma sujet. SvTMusF 1919, s. 24 (1700). Vitalis (tog) ofta till ämne för sina komiska utgjutelser allahanda sujetter ur bibliska historien. Sturzen-Becker 1: 84 (1861). Den 1 januari 1914 emitterades en tilltalande serie (frimärken) med olika bildval för varje valör .. Här ovan ha återgivits två av sujeterna: de tre pyramiderna och sfinxen. Strandell FilatVärld 32 (1948). Staf PolisvSthm 353 (1950; i skildring av ä. förh.).
3) (†) fall (se d. o. XII 4 f). Enhälligt erkännes, att .. (kirurgen som misslyckats med sina första operationer) till profstycken fått 2:ne alt för dåliga och enerverade sujetter. Calonius Bref 173 (1796).
Spalt S 14482 band 32, 1997