| Publicerad 1998 | Lämna synpunkter |
SURPRENANT syr1prenaŋ4t l. sur1– l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, adj. -are. adv. =.
(numera bl. med ålderdomlig prägel) överraskande l. oförmodad l. oväntad l. förbluffande. Detta tahl kom oss surprenant före. RARP 14: 64 (1682). En herre af djupsinnighet, outtröttlig arbetsamhet och det surprenantaste minne. Tersmeden Mem. 1: 184 (c. 1790). Visst är, om icke alla märken ljuga, / att något surprenant här föregår. Sturzen-Becker 6: 85 (1868). Auerbach (1913).
Spalt S 14657 band 32, 1998