SUTELIGEN, adv. (†)
Etymologi
[till sv. dial. (Gotl.) sutlig, långsam, sävlig, sutele, lindrigt, sakta, enkelt (Dalsl.); samhörigt med sv. dial. sutis, långsamt, sakta (se SUTJES)]
makligt l. sakta l. stilla o. d. Lind (1749).
Spalt S 14701 band 32, 1998
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
