Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SUTENÖR sɯtenœ4r l. su-, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(sou- 1897—1949. su- 1892 osv.)
Etymologi
[liksom d. soutenør, t. souteneur av fr. souteneur, understödjare, beskyddare, sutenör, vbalsbst. till soutenir, underhålla, beskydda (se SUTENERA o. SUSTINERA)]
om man som lever på prostituerad(e)s inkomst(er) mot att han utlovar visst skydd, hallick, alfons; äv. allmännare, ungefär liktydigt med: skojare, ”bandit”. AB 9⁄8 1892, s. 4. (François Villon) är umgängesvän till röfvare och soutenörer. Levertin 11: 6 (1901). (Reservarmén av urspårade individer) äro vagabonder och sutenörer och det gäller .. att motverka rekryteringen av detta djupt sjunkna kloakproletariat. Förbundet 1911, nr 3, s. 1. Det är en disponent i pilsnerdricka. / Han står och talar med en glädjeflicka. / Och sutenören stryker andra sidan / av gatukorsningen i lömsk förbidan. Ferlin Barf. 50 (1933). Mörka och långfingrade rumänskor, oöverträffade i sin förmåga att plocka sina offer på den sista dollarsedeln och vanligen med en sutenör som beskyddare i bakgrunden. Claëson Lockhart Farväl 122 (1934). Lo-Johansson Förf. 35 (1957).
Avledn.: SUTENÖRSKAP, n. om egenskapen l. förhållandet att vara sutenör. Försök att .. försörja sig på annat än ärligt sätt; t. ex. genom bettleri; yrkesmässig otukt (incl. onaturlig), sutenörskap, koppleri .. etc. Thyrén StrafflRef. 1: 179 (1910). Hon erkände att hon vittnat falskt i målet mot den för koppleri och soutenörskap häktade f. d. montören Bertil Svensson. GHT 1944, nr 266, s. 2.

 

Spalt S 14703 band 32, 1998

Webbansvarig