Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SVADEN l. SCHVADEN l. SCHVADE, r. l. m.
Ordformer
(schwade (-v-) 1747 (: Bärgschvade)—1748. schwaden 1707—1789. svaden 1748 (: Bergsvaden)—1850 (: Bergsvaden))
Etymologi
[av t. schwaden, äv. schwadem, av mht. svadem, motsv. mlt. svadem; jfr feng. swaþul, rök; till roten i SVIDA]
(†) arsenik; äv. om gruvgas (uppfattad ss. arsenik l. annan (giftig) metall i gasform), särsk. i ssgn BERG-SVADEN. Åhlar som äljest Seeglifwad är, måste ock smaka samma förgift, Schwaden el(le)r hwad det hälst wara monde. Broman Glys. 1: 313 (1707). (Lat.) Arsenicum nudum album. (Sv.) Schwade. (Lat.) Arsenicum nativum simplex. Linné SystNat. 170 (1748). Schwaden kan merendels sägas bestå af en Gaz. Rinman (1789). Weste (1807; med hänv. till bergsvaden).

 

Spalt S 14721 band 32, 1998

Webbansvarig