| Publicerad 1999 | Lämna synpunkter |
SVEP sve4p, sbst.1, n. (SkrVSocLd 22: 144 (c. 1685; i bet. 1), SvTyHlex. (1851; i bet. 10) osv.) l. (numera bl. i vissa trakter) r. l. m. l. f. (Tiselius Vätter 1: 119 (1723; i bet. 13 b α), LfF 1840, s. 185 (i bet. 6) osv.); best. -et resp. -en; pl. = (Lundberg Paulson Erasmus 144 (1728: orda-swep) osv.) resp. -ar (Rajalin Skiepzb. 14 (1730; i bet. 7), Arwidsson Strömm. 64 (1913; i bet. 6) osv.) ((†) -er Rålamb 10: 4 (1691; i bet. 7)).
A. om hölje l. plagg l. redskap varmed l. varpå ngt vindas.
1) om ngt, särsk. plagg o. d., vari ngn l. ngt insveps l. omhöljs l. överhöljs; särsk. dels (jfr SVEPA, v.1 1 a) om liksvepning, dels (jfr SVEPA, v.1 1 b) om svepning för spädbarn; numera bl. ngn gg, om skynkliknande plagg; äv. bildl.; jfr SVEPE 1 (a). Chlytœmnest: går till inre Cortinen .. (där) ligger Polydorus död under ett swep. SkrVSocLd 22: 144 (c. 1685). Sku wij mäd Dumhet wår i tysthetz Swep slikt giöma? LejonkDr. 117 (1688). Swep och waklius för afledne Pagen Armfeltn. HovförtärSthm 1737, s. 2412. Svep .. (dvs.) Foder eller täcke, däruti något inswepes. Schultze Ordb. 5259 (c. 1755). Har en barnsängs-qvinna dött oförlöst, brukar man .. hos henne i kistan nedlägga en svep (mantel, linda, blya, och skjorta eller pinka). Hyltén-Cavallius Vär. 1: 485 (1864). Kors, .. (lillpojken) står ju här med svep och allt, nerdråsad i mett — träskostöflaskaft. Sällberg Långv. 80 (1894). Agnes Geijer har med ledning av vid utgrävningen av det gamla Birka gjorda fynd .. kunnat rekonstruera ett plagg, bestående av ett öppet svep försett med stroppar, som förenats över axlarna med spännen. SörmlH 13: 52 (1947). — jfr FLOR-, OM-SVEP. — särsk. (numera mindre br., vard.) om poplinrock. Det droppade från håret och ned innanför rockkragen och jag drog igen svepet tätare vid halsen. Vi 1950, nr 11, s. 5. Sedan påstod han att han lämnat in en poplinrock, ett s. k. svep, och den ville han nu hämta ut. ÖgCorr. 8 ⁄ 4 1965, s. 20.
2) (†) om redskap varpå spunnet garn vindas upp, då det avvindas från spinnrockens rulle, haspel (se d. o. 1); jfr SVEPA, v.1 2. Intet kan fint Garn spinnas wäl och jämnt på de ordinaire stora tunga Spinrockar; af orsak de stora Sländon och swep föra förmycket wäder med sig, samt rycka af Garnet. Bennet Lin. I 1 a (1738). (Fi.) Kela .. (lat.) Cuifuniculus involvitur (sv.) swep. Juslenius 148 (1745).
B. om ngt böjt l. ringformat l. ovalformat, om ngt som omsluter ngt o. i närstående anv.
3) (†) omkrets; särsk. i uttr. i svepen, i omkrets (se d. o. 1 a). Serenius (1741). (Sv.) Ett träd 6 fot i swepen .. (t.) ein Baum sechs fusz im Umfange. ÖoL (1852). — jfr OM-SVEP.
4) (i fackspr., i sht konst. o. slöjd.) om (i vattenbad l. ånga uppmjukat) böjt träspån format till vägg l. sida i runt (l. ovalt) träkärl; jfr SVEPA, v.1 6. Fatab. 1937, s. 101. Tekniskt sett tillhör (träkärlet daterat 1617) .. en mycket vanlig föremålsgrupp, vars vägg består av en tunn bräda, här kallad svep, som är böjd, vanligen i form av en ring eller oval. FoF 1937, s. 166. Spånet eller brädan nämner jag svepet och efter dess placering på bottnen eller locket, resp. bottensvep och locksvep. Granlund Träkärl 9 (1940).
5) (i fackspr.) om cylinder- l. ringformigt böjd (tunn) plåt l. dyl.; särsk. om sådan plåt i ångpanna l. cistern; jfr SVEPA, v.1 7. Rundpannan (på lokomotivet) utföres alltefter storleken af en eller flera plåtringar eller svep. 2NF 16: 1013 (1912). De olika huvuddelarna (av gallret) förenas sedan på ett för smidet naturligt sätt medelst svep. Form 1941, s. 122. Svep .. mantelplåten, dvs. den cylindriska plåten i en ångpanna el. cistern. IllSvOrdb. (1955). — jfr PANN-SVEP. — särsk. plåtsl. om ringformat plåtband för fästande av stupränna vid vägg l. dyl., rörhållare. Rothstein Byggn. 550 (1859). Stuprören .. fästas vid muren med starka galvaniserade svep. ArbetsbeskrNyByggnUBLd 12 (1902). Stuprören utföras med rörfalsar .. Svep och hållare galvaniseras. Bildmark Entrepr. 172 (1921). Dravnieks ByggOrd 279 (1988).
6) (förr) om hakformad inskärning i båda ändarna på band till laggkärl; äv. om skarven där sveparna (i ovan anförd bet.) möttes. LfF 1840, s. 185. Sedan banden (för laggkärl) kluvits och i ena ändan försetts med svep .. d. v. s. de brukliga hakformiga inskärningarne .. mäter man ut den åstundade längden. Arwidsson Strömm. 64 (1913). Ett bandmärke, som helt enkelt utgjorde en stång med märken för olika långa band samt i den ända, varifrån måtten räknades, en spik, om vilken den skurna svepen hakades. Därs. 65. Ett hak .. skäres i var ände (av bandet till laggkärlet) .. så att då bandets ändar böjas över varandra som en halvknut, dessa hakar falla mot varandra och sammanhålla skarven eller svepen. Gruddbo 355 (1938). — jfr BAND-SVEP.
7) (†) om vid konstruktionsritning av fartyg(sskrov) l. kontroll av fartygskropps buktighet med passare l. ri (se d. o. 1) o. d. dragen båge l. cirkel l. båglinje o. d.; äv. om instrument varmed sådan båge osv. drages; jfr SVEPA, v.1 13. Sedan tages Centrum G. 1 ⁄ 10 af halfwa Bredden op före i Medel-Linan ifrån linean C. der ifrån öpnas Cirkeln till Ryggen af dhe andra båda Sweperna E. och F. och fogas så tillsammans. Rålamb 10: 4 (1691). Byggmästaren (kan) .. manera Skieppens undra del igenom sweparnas minskande och ökande. Rajalin Skiepzb. 14 (1730). (En kunnig skeppsbyggmästare råder) at widga och indraga halfbredd-Linien achter och för om mitskeps, så wäl som at igenom Sweparna göra den mer och mindre bärande, alt efter omständigheterne som man det sielf finner nödigt. VetAH 1741, s. 178. En svep består af en fyrkantig trädstång, i hvars ena ända är en fast docka med en hvass pynt. Witt Skeppsb. 160 (1863). Schulthess (1885; om ri).
8) (†) [jfr sv. dial. svep, hård ved i björk, sårvalk på trädstam, svulst omkring ett läkningssår på trädstam] om ved av vriden l. knotig björk. Broman Glys. 3: 752 (c. 1740). — jfr BJÖRK-SVEP.
C. i fråga om rörelse o. i anv. som närmast ansluter sig härtill.
9) om handlingen l. förhållandet att ngt (särsk. vind l. strömmande vatten o. d.) sveper (se SVEPA, v.1 8) (fram), svepande; virvlande; äv. konkret(are): virvel l. vindkast l. stråk o. d.; jfr SVEPA, v.1 8. Dalin (1854). Hopkrupen pressade han sig fram genom de vilda svepen från Strömmens öppna, svarta vatten. Siwertz Låg. 214 (1932). Dimman far fram i vita svep över fjället, luften är frän, saltmättad och fuktig. Browallius JosGipsm. 41 (1935). Vinden kastar i det första häftiga svepet, den springande förlorar orienteringen. Hörner ResLop 173 (1936). I snabba svep över Kettinges svarta plåttak jagade svalorna högfärdsgalna nyckelpigor. Gustaf-Janson ÖvOnd. 60 (1957). — jfr STORM-, VIND-SVEP. — särsk.
a) i utvidgad anv.; särsk. om trupps svepande förflyttning; äv. bildl. (jfr b). 2NF 33: 255 (1921). De väldiga svep, de ryska härarna göra på den vitryska fronten, skola snart frånhända tyskarna hela Balticum. GHT 1944, nr 145, s. 9. Åt N(orr) däremot har framryckningen (av Petricola, en musselart) skett i långa svep. FoFl. 1944, s. 18.
b) mer l. mindre bildl. (jfr a); särsk. om ström l. mängd l. följe av personer l. föremål o. d. Alla ”goda vännerna”, det stora svepet, de som komma så söta och rara för att kritisera eller afundas våra hem .. ha ingenting i våra hem att göra. Tenow Solidar 1: 117 (1905). (Drottning) Kristina ville alltid föra med sig ett svep af svartsjuka män, som slogos då och då, hvarför hofvet liknade en hundgård. Strindberg NSvÖ 2: 114 (1906). Detta väldiga svep av urkinesiska stammar. NorstedtVärldH 15: 16 (1928). (G. Stiernhielm) låter den allegoriska skildringen (av ålderdomen, i dikten Hercules) följas av ett svep realistiska detaljer. Fehrman DiktDöd. 285 (1952). Han tyckte det böljade ut värme i tjocka, ångande svep från hennes bruna ögon. Rynell VetaHut 89 (1979). — jfr ORD-SVEP.
10) om svepande (se SVEPA, v.1 10, 11, 16) rörelse (särsk. med hand l. redskap l. instrument l. dyl.) l. förflyttning; äv. om resultatet av svepande; stundom liktydigt med: kast l. slag l. stöt o. d. (Sv.) Svep .. (t.) Streich, Schlag, Hieb. SvTyHlex. (1851). Men då gav ja’n ett svep mä skäljärnskafte över nosen, å då vart han slut. Sparre Pikstav. 126 (1916). Ett svep av tagelpiskan om öronen lät honom förstå, att jag uppfattat ursäkten. Göth Bondeh. 18 (1923). (Hästen) viftade då och då från sig flugorna med ett svep av svansen. Jensen Hudson PurpL 250 (1924). Spöföringen är densamma som vid enhandskastet, blott med den skillnaden att svepet göres något bredare. Hammarström Sportfiske 192 (1925). (Vi) hörde tuppen gala på en bakgård och en flicka sjunga till de susande svepen av en kvast. Mörne Spanskt 170 (1951). Genom .. (en hop människor) högg han sig en väg, med vilda svep med svärdet. Lundgren Adams Shardik 231 (1977). — särsk.
a) om tecknares l. målares svepande rörelse med penna l. dyl.; svepande penn- l. penseldrag. I ett av sina mönster hade .. (Viola Gråsten) dragit upp långa brutna svep mot en sandgrå botten till ett tungt och allvarsmättat anslag. Form 1954, s. 236.
b) i uttr. i ett (enda) svep (jfr 15 b), med en enda svepande rörelse. (Struten) skall göras i ett svep utan ombyte av hand. Saxon Handelsb. 10 (1932). Kattlort alltihop, sa Kerstin med en suverän gest, som i ett enda svep förpassade hela undervisningsväsendet till dess rätta plats. Lindgren Kerstin 10 (1945). Han .. högg flotthaken tvärs igenom båtstammen och han drog på detta sätt den tunga flottbåten upp på torra landet i ett enda svep. SkogsarbMinn. 27 (1950). Och hade hon inte en gång i ett enda visslande svep huggit nacken av en tuppkyckling som i sin oskuld hade dassat på den nyskurade farstubron. Karlzén BlåNov. 49 (1951).
c) om (långt l. kraftigt) drivande tag med åra l. dyl. Ruhe Hurley Vild. 311 (1928). Roddaren, som stod upprätt, drev fram den underbara farkosten med långa svep av sin breda paddel. Därs. 189. Med ett väldigt svep med sin bredbladiga åra började Chris svänga ut fören från land. Langlet La Varre Guld 53 (1937).
d) konkret, om sträng av slaget gräs o. d. bildad av svepande skärredskap. Hitsch, hitsch, sang Svens lie genom gräset, som föll i breda svep, fint och jämnt skuret som med gräsmaskin. Ledstjärnan 1914, nr 13, s. 4. Och gräset föll bakom honom i långa svep. Spong Lewis Dagg 36 (1936).
11) (†) [jfr sv. dial. svep] om (styr)åra l. paddel o. d. (vid vars användning svepande rörelser utförs). NVedboDomb. Sommart. 1700. Hållandes i vänstra handen en Spada, Swepen kallad, med hwilken .. (säljägaren) drager båthen krafteligen fram. Broman Glys. 1: 897 (1707). Owest är, om hon .. suttit på bakändan (av ekstocken) och Rott med Swepen. NVedboDomb. Sommart. 1727. Svepen geck .. af ock vi måste nyttja sittbrädet i dess ställe. JGOxenstierna Dagb. 23 (1769).
12) [bet.-utveckling ur 10 a] ss. uttr. för att ngt görs hastigt l. översiktligt l. skissartat o. d. (utan tanke på detaljer); särsk. i uttr. i stora svep, i stora drag; jfr SVEPA, v.1 12. (B. E. Hildebrand) gör ett svep öfver gamla världens karta och pekar ut alla länder och trakter där dösar blifvit funna. Hedin (1913) i 3SAH 25: 183. Ingen tidigare skånsk berättare har tillnärmelsevis haft samma förmåga (som E. Norlind) att göra raska svep över provinsen och belysa den i brett perspektiv. SvD 20 ⁄ 4 1925, s. 10. Det är blott några spridda fläckar av Österlen som ha kommit med i detta flyktiga svep. TurÅ 1939, s. 268. Robert Cartelius, signaturen ”Rob”, gav i målande svep sensationslystnaden vad sensationslystnaden krävde. Heerberger Dag 156 (1939). (T. Gårdlund) ger i stora svep en antydan om den omvälvning i det arbetande folkets arbets- och levnadsförhållanden, som ju utgör industrialiseringens .. viktigaste sida. SocÅb. 1942, s. 176. GHT 1945, nr 49, s. 6.
13) i fråga om svepande (se SVEPA, v.1 14) över en yta l. ett område o. d.; särsk. för avsökning l. lokalisering av ngt; äv. konkret(are). — jfr RUND-, SOL-SVEP. — särsk.
a) om blicks l. ögas l. optiskt instruments svepande; äv. i fråga om solljus; äv. konkretare, i individuell anv., om enskilt svepande. Solljuset sopade i ett brett svep över det stilla, himmelspeglande vattnet. Wester Reymont Bönd. 3: 16 (1924). Blicken gör ett svep över den ljusnande horisonten och upp mot den något mörkare himlen. Johnson Nu 72 (1934). (Vi) stod .. på den öppna platsen framför bastionen S:t Elmo .. från vilken ögat i ett enda svep tar in hela bilden av den väldiga hamnanläggningen. Ruin Drömsk. 93 (1951). Hon gjorde ett svep med strålkastaren över den mörka vinden. SvHandordb. (1966). När kameran (i slutscenen i en film) från vidare svep söker sig till människorna ser vi på klädernas snitt att de hör hemma i vår tid. SvD 19 ⁄ 5 1995, s. 27.
b) i fråga om svepande av vatten(område) o. d. medelst anordning l. redskap; äv. konkret, om själva anordningen osv.
α) (numera mindre br.) i fråga om svepning med not l. trål l. annat redskap för fångst av fisk; äv. dels konkretare, om enskild akt av sådan svepning, dels konkret, sammanfattande, om trål med därtill hörande draglinor o. d. Tiselius Vätter 119 (1723). Här (vid bäcken) stannade några af oss och använde Kutas’ lifgördel till nät. I första svepet fångade vi 18 stycken. Hedin Transhim. 2: 403 (1909). Ännu längre ut i viken fingo vi — med undantag av en och annan nedstigning — hålla oss till svep med den lilla bottenskrapan. Michanek o. Krusenstierna Beebe Fiske 87 (1939). SvFiskelex. (1955; konkret).
β) sjömil. i fråga om lokalisering o. undanröjning av minor medelst svepning; äv. (o. i sht) konkret, om för sådan svepning avsedd anordning försedd med vajer med skärförmåga, som skär av förankrad minas ankartross. Medan vi börja ta hem svepet, gå chefen och aspiranten i jollen för att ”klippa burken” och komma om en stund åter med den nu ofarliga minan på släp. VFl. 1918, s. 118. Sitta några minor kvar i svepet? ST 31 ⁄ 3 1940, s. 8. Ett par minor flöt upp i ett av svepen. SvHandordb. (1966). — jfr MIN-, PARAVAN-, SKÄR-SVEP m. fl.
γ) konkret, om anordning för bestämning av vattendjup o. d. medelst svepning. Som yttersta instans vid sådan djupbestämning (dvs. 5—10 meter) måste svep eller bogserade ramar användas. SvGeogrÅb. 1933, s. 131. Svetsen 1952, s. 108. — jfr STÅNG-SVEP.
c) i fråga om (anordning för) svepning med elektronisk utrustning av ngt annat än vattenområde; jfr SVEPA, v.1 14 d. PrelRadarteknOrdl. 19 (1951). Svep kan vara enkelt svep eller cykliskt svep. TNCPubl. 67: 105 (1977). Kontinuerlig elektrodpotentialvariation kallas svep. Därs.
14) i mer l. mindre bild. anv. av 13 (särsk. 13 b); särsk. om (i spaningssyfte företagen inringande) färd l. tur o. d., ofta liktydigt med: razzia; äv. (vard.) allmännare, utan (närmare) tanke på spaningssyfte, dels ungefär liktydigt med: ”sväng”, promenad l. tur l. dyl., dels om sammandrag(ning) av personer (särsk.: bjudning l. tillställning l. mottagning o. d.). Trolle Sjöoff. 2: 128 (1870). Dagens Nyheter kunde .. på sin tid berätta om det stora svep i Stockholms spritnästen som gjordes efter (ett olöst mord). DN(A) 12 ⁄ 2 1931, s. 24. Kunde man inte tänka sig att polisen samlade in ett svep av folk, som bära sig illa åt mot sina medmänniskor. SvD(A) 1933, nr 248, s. 10. En motortorpedbåt, ”S 4” .. företog då och då svep i farvattnet utanför Kronstadt i förhoppning att träffa på något lämpligt mål. VFl. 1934, s. 164. Tjabo gjorde min av att resa sig. — Ska vi göra ett svep? frågade han. Asklund Fanfar 23 (1934). (Hon) inbjöd honom till en senare middag, ett av husets stora svep med halva hundratalet gäster. Siwertz Fribilj. 103 (1943). BonnierSvOrdb. (1980; äv. om razzia). — jfr RUND-, STOR-SVEP.
15) [bildl. anv. av (9,) 10 (d), 13] ss. uttr. för det förhållandet att ngt sker i ett sammanhang l. omedelbart.
a) i uttr. i (ett och) samma svep, på samma gång, samtidigt. Väl jag var undsluppen detta (förhör inför konsistorium), dog Drysén i samma svep. CFDahlgren (1828) hos Thomander TankLöj. 173. Varuhuset hade hon kastat sig på med alla sin starka naturs resurser och så följde även hjärtats tillgångar med i samma svep. Siwertz Varuh. 99 (1926). Min första ledare innehöll ett våldsamt angrepp på Svenska akademien, då den i samma svep till ledamöter av akademien invalt herrar Annerstedt, Retzius och Bildt. Fogelqvist Minns 195 (1935). Fatab. 1941, s. 63 (: i ett och samma svep).
b) i uttr. i ett (enda) svep, på en gång, på ögonblicket; utan uppehåll, i ett kör. Björkman (1889). (Karavanen) hade just börjat sin marsch och skulle gå hela natten och morgonen i ett svep till Kerim Khan. Hedin Indien 1: 291 (1910). Under återfärden ned mot pansarskeppen byta ’Gotland’ och jagarna roll, och i ett svep voro de över sina forna vänner. VFl. 1936, s. 117. Hon har talat i ett svep utan paus och inte gett honom tid att försvara sig eller invända något. Holmström Tetzner Skepp 139 (1943). (T. Fogelqvist) hade .. tidigare inte varit i främmande länder, och nu besåg han i ett svep Tyskland, Schweiz och Frankrike. UrDNHist. 3: 132 (1954). Jag minns jag drack en gång tio öl i ett enda svep, mer eller mindre. Wästberg Kung. 120 (1955); jfr 10 b. Han skrev artikeln i ett svep. SvHandordb. (1966).
c) (numera mindre br., vard.) i uttr. i svepet, på ögonblicket, i ”draget”. WoH (1904). (Sv.) Han kommer nog i svepet (t.) er kommt augenblicklich. Auerbach (1913).
d) ss. senare led i ssgr för att beteckna tidpunkt som anges medelst förleden; se SEX-, SJU-SVEP(ET).
16) [bet.-utveckling ur 10 b] i fråga om hastigt drickande, ofta liktydigt med: klunk, tag o. d.; jfr SVEPA, v.1 17. Han slängde betalningen på bordet, drack ur teet i ett enda svep och försvann hastigt ut på gatan. Rosén Buck GJord. 29 (1932). Han slog upp fem centiliter konjak i ett dricksglas och tömde det i ett svep. Widerberg Erot. 179 (1957).
17) om naturformation som breder l. sträcker ut sig i en vid båge o. d.; jfr SVEPA, v.1 18. Runt omkring häva sig ekbackarna i grandiosa svep. TurÅ 1936, s. 300. Framför oss ligger Omberg bortom slättens vida svep, och bortom Omberg anar man Vättern. Därs. 1938, s. 190. I ryggen har man skog, i fonden det ljusa vattnet med vassbottnar och mader i vikarna, med stora öar, stora vänliga byar, åker och äng i vida svep. DN(A) 15 ⁄ 11 1964, s. 4.
Ssg: svepkärls-makare. (förr) person som yrkesmässigt tillverkade svepkärl. Eklund Upf. 182 (1746). —
(14) -MIDDAG. (numera mindre br.) om (större) middagsbjudning l. kalas. Det skulle bli stor svepmiddag, nämligen, och en massa bönder var inbjudna. Engström Nak. 97 (1934). —
(13 b β) -TYNGD. i svepvajer fäst tyngd (som håller ner vajern mot havsbottnen). VFl. 1918, s. 118. —
-ÄSKA. (i fackspr., i sht konst. o. slöjd.) jfr -ask. Granlund Träkärl 10 (1940). Svepäskor har över hela landet använts till förvaring och transport av förnödenheter och ägodelar, därav ofta benämningar såsom mattina och silveräska. Kulturen 1958, s. 38.
Spalt S 15033 band 32, 1999